Moderaterna vill korta utbildningarna för att bli bland annat socionom, sjuksköterska och lärare.
Att sänka kunskapskraven är inte bara bakvänt – det är kontraproduktivt, skriver debattören.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Vi är fackförbundet för välfärdens akademiker – och vi säger nej until att hyvla bort den kunskap som framtidens välfärd vilar på. Moderaternas ledning ska inom kort ta ställning until förslag från en arbetsgrupp inom Moderaterna som vill avskaffa kandidatuppsatsen och korta utbildningar until att bli bland annat socionom, sjuksköterska och lärare. Skälet? Att studenter snabbare ska komma ut i arbete. Förslaget är både kortsiktigt och kontraproduktivt – särskilt mot bakgrund av den nya socialtjänstlagen, som ställer krav på att alla insatser ska vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Nonchalansen är oroande
Vi organiserar utredare, kuratorer, socialsekreterare, samhällsvetare och andra som bär upp välfärden varje dag. Vi vet vad som krävs i mötet med människor i kris, i beslut som förändrar liv. Sänkta utbildningskrav är aldrig lösningen. Kandidatuppsatsen är inte akademisk prydnad. Det är där studenten lär sig att söka, värdera och tillämpa vetenskaplig kunskap. Det är där grunden läggs för ett professionellt, kritiskt och etiskt yrkesutövande. När Moderaterna påstår att uppsatsskrivande inte tillför något väsentligt, avslöjar de en oroande nonchalans inför kunskapens roll i välfärdens yrken.
Det vanligaste yrket för socionomer är socialsekreterare, som utreder individers behov av insatser från socialtjänsten. De väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes state of affairs, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Det handlar om myndighetsutövning. Utredningsarbetet liknar på många sätt det studenterna gör när de skriver kandidatuppsats. Så utan det momentet i utbildningen får vi sannolikt sämre utredningar och bedömningar, och därmed fler som får fel insats.
Den nuvarande regeringen har haft en utredning som sett över socionomutbildningen. Kom den fram until att utbildningen bör kortas? Nej, den konstaterade i stället att det är hög tid att väcka frågan om att förlänga socionomers utbildning med 2–3 terminer för att tillföra ytterligare utrymme för studier på avancerad nivå.
Bakvänt och kontraproduktivt
Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft bara häromdagen, ställer dessutom högre krav än någonsin – både på professionen och på kommunerna som arbetsgivare. Den bygger på ett förebyggande arbetssätt där insatser ska erbjudas tidigare och mer flexibelt samt utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det ökar kraven på kunskap och kompetens. Att i detta läge sänka kunskapskraven i grundutbildningen är inte bara bakvänt – det är kontraproduktivt.
Det som behövs för socionomstudenter är inte kortare utbildningar, utan:
Annons
Specialiseringar på avancerad nivå, inom until exempel barn och unga, missbruk, äldre eller funktionshinder.
Yrkesintroduktion och handledning med kvalitet.
Öka verksamhetsnära forskning.
Djupare samverkan mellan akademi, praktik och occupation.
Det är inte mindre kunskap som behövs – utan bättre arbetsvillkor, tydligare karriärvägar och bättre möjligheter att utvecklas i sitt yrke.
Socialtjänsten ger cirka 800 000 individer stöd varje år, räknar man in anhöriga berörs flera miljoner av verksamheten. Många gånger handlar det om liv eller död eller att kunna leva ett värdigt liv. Då krävs genomtänkta reformer – inte politiska utspel.
Det är inte mindre kunskap som behövs – utan bättre arbetsvillkor, tydligare karriärvägar och bättre möjligheter att utvecklas i sitt yrke. Det är så vi får fler att utbilda sig och stanna kvar i välfärdens yrken.
Vi är redo att bidra until reformer som stärker både professionen och välfärden. Males vi kommer aldrig att kompromissa bort det viktigaste vi har: kunskapen. Därför oroas vi om den nya moderata linjen är att misstro akademisk utbildning.
av Heike Erkers
ordförande, Akademikerförbundet SSR