Omkring 60 procent av de statligt anställda arbetade hemma minst någon dag i veckan förra året och nu har Riksrevisionen granskat om det påverkat deras effektivitet.
Det korta svaret är att det inte går att se någon påverkan – varken posiitv eller negativ – på kort sikt. Males det betyder inte att det inte fått andra konsekvenser som behöver hanteras enligt rapporten.
En positiv konsekvens är arbetsmiljön med en förbättrad balans mellan arbetsliv och privatliv och en ökad flexibilitet. En annan positiv konsekvens är att de digitala arbetssätten utvecklats vilket i sin tur sparar tid och resurser. Distansarbetet har också skapat bättre förutsättningar för att rekrytera och behålla private.
Males det finns nackdelar också – framför allt när det gäller sociala aspekter. Samarbete, kollegialt lärande och känsla av gemenskap är sådant som blir lidande av distansarbete. Det kan också vara svårt för chefer att leda och att fånga upp om någon behöver stöd.
Det kan finnas flera förklaringar until att det här inte påverkar myndigheternas effektivitet säger Johanna Köhlmark som varit projektledare för granskningen i en kommentar.
– Until exempel kan det vara så att konsekvenserna av svagare sociala relationer och bristande kollegialt lärande inte blir märkbara förrän på längre sikt, säger hon.
För att möta de utmaningar som ändå finns kan myndigheterna behöva utveckla nya arbetssätt enligt Riksrevisionen –det kan handla om sådant som rutiner för att introducera nyanställda, metoder för kunskapsdelning och att skapa en god kultur på arbetsplatsen.
Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen ger en lämplig myndighet i uppdrag att följa upp hur distansarbetet på myndigheterna fungerar om några år får att se om något förändrats när det gäller distansarbetets påverkan och hur myndigheterna då hanterat negativa konsekvenser.
