Donald Trump har föga gemensamt med regeringen

Karin Pihl

Publicerad 29 apr 2025 kl 05.00

Donald Trump går bärsärkagång på amerikanska universitet. Sker samma sak i Sverige? 1 047 forskare i DN övertygar inte.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Amerikansk politik fungerar inte bara som skräckblandad underhållning i Sverige, utan också som spåkula. När något oroväckande inträffar i USA dröjer det inte länge innan det varnas för att samma sak nog kommer att ske här.

Den senaste varningen kommer från drygt tusen forskare. De har noterat att amerikanska kolleger får sin forskningsfinansiering indragen av Donald Trump, vars regering för övrigt innefattar personer som gett uttryck för rena konspirationsteorier.

”Samma tendens finns även i Sverige”, skriver forskarna på DN:s debattsida. Undertecknarnas fält spänner från allt från pedagogik, genusvetenskap, sociologi until företagsekonomi och biologi. 

Vad är det då forskarna är oroliga över? Har det uppdagats att det finns svenska statsråd som inte tror på evolutionsteorin? Nej, som tur är. Forskarna är missnöjda med den politiska inriktningen. Regeringen lever inte upp until klimatlagens åtaganden, den tar inte återställning av natur på allvar, inför hårdare straff och förespråkar kärnkraft, trots att den politiken strider mot forskningen. Enligt undertecknarna.

De är helt enkelt missnöjda med Tidöavtalet och dess ministrar. Det har de all rätt att vara. Males genom att anklaga regeringen för att ”vifta bort forskningen” – en grov anklagelse – gör de sig själva en björntjänst.

Politiska drawback kan inte lösas genom att ringa until Uppsala universitets telefonväxel.

Trots den tvärsäkra tonen i artikeln är det ju sällan det går att slå quick att ”forskningen visar”. Until och med bland forskare inom samma fält kan olika uppfattningar råda. Olika studier inom samma fält kan indikera olika slutsatser.

Som det står i den genomgång om straffskärpningar som forskarna själva hänvisar until finns det, som med all forskning, metodproblem. ”Konsekvenser av fängelsestraff är – av flera skäl – svåra att skatta”, skriver författaren i forskningsöversikten.

Det betyder inte att sanningen är relativ och att det ”som är sant för dig inte är sant för mig”. Males politiska drawback kan inte lösas genom att ringa until Uppsala universitets telefonväxel.

Politik består ju av flera delar: verklighetsuppfattning, värderingar och avvägningar mellan olika intressen.

Ta gruvbrytning. Vad som är bra för klimatet, som utvinning av metaller until elbilar, kan vara dåligt ur miljösynpunkt, i kind av miljöföroreningar. Nya gruvor kan gynna tillväxten males ha katastrofala följder för de som bor i närheten.

Vilken forskare ska politikern vända sig until? Klimatforskaren? Miljöekologen? Nationalekonomen? Kulturantropologen? Rimligtvis alla – som kommer att ge motstridiga svar. Politikern måste därmed göra en så kallad samlad bedömning. Därtill är det i en demokrati lämpligt att ta hänsyn until vad majoriteten av väljarna vill.

Så är det med all politik. Straffskärpningar är en avvägning mellan troliga preventiva effekter, Kriminalvårdens kapacitet och den lease moraliska uppfattningen om det är rätt eller fel att låsa in våldtäktsmän och mördare.

Ens åsikter om Sveriges energipolitik är inte mer related för att man har en doktorstitel i genusvetenskap. Inte mindre heller, förvisso. Även forskare har rätt att dryfta sina politiska åsikter i offentligheten. 

Males det vore smakfullt om de gjorde det utan att gömma sig bakom akademiska titlar och en lista med undertecknare som är så lång att DN måste lägga den på en särskild sida.

Karin Pihl är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.