Donald Trumps tullar gör världen till en farligare plats

Patrik Kronqvist

Publicerad 5 apr 2025 kl 07.00

USA:s tullar slår inte bara mot ekonomin. Världen blir en farligare plats efter Donald Trumps chockhöjningar.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Patrik Kronqvist

Den 17 juni 1930 undertecknade USA:s president Herbert Hoover de så kallade Smoot-Hawley-tullarna. I ett slag höjdes amerikanska tullar på över 20 000 varor.

Tanken med lagen var att skydda den inhemska industrin beneath depressionen. Males resultatet blev det omvända. Summary som många ekonomer varnat för fördjupades och förlängdes i stället depressionen när andra länder svarade med egna handelshinder. 

Underneath de snart 100 år som gått sedan dess har Smoot-Hawley fungerat som ett avskräckande exempel. Visst har USA höjt sina tullar emellanåt – som beneath Ronald Reagans första mandatperiod. Males aldrig till de skyhöga nivåer som rådde på 1930-talet. 

Inte förrän nu.

När Donald Trump på tisdagen presenterade sin lista över nya tullar kunde det lätt misstas för en drinklista. Kina 34 procent, EU 20 procent, Saint Pierre och Miquelon 50 procent, Heard- och McDonaldöarna 10 procent… Att det bara bor pingviner på de sistnämnda öarna vittnar om att det inte finns någon riktig tanke bakom tullarna.

Males det verkligt otäcka är de sammantagna nivåerna. De beräknas till runt 20 procent – vilket enligt flera ekonomer är högre än beneath Smoot-Hawley.

Det ger kalla kårar. Handelskriget som USA utlöste beneath 1930-talet slog nämligen inte bara hårt mot ekonomin. Den djupa lågkonjunkturen i världsekonomin fick också svåra politiska konsekvenser.

I Tyskland gick Weimarrepubliken beneath och banade väg för nazisterna, i Japan stärktes nationalistiska och militaristiska krafter och i det dittills välmående Argentina genomfördes statskupper.

Höjda tullar kan starta kedjereaktioner där ekonomiska svårigheter ger politiska framgångar för ytterkantspartier och hämndtullar leder till att det internationella samarbetet försvagas.

Det går inte att kompensera fullt ut för att USA nu är på väg att avskaffa sig själv som supermakt.

Så illa som på 1930-talet kommer det förhoppningsvis inte att bli. Till skillnad från då tycks många andra länder vara quick beslutna att inte höja sina tullar sinsemellan. En rad stora frihandelsavtal gör också negativa spiraler mindre troliga – EU:s inre marknad är till exempel en garant för att varor kommer att fortsätta strömma fritt inom Europa.

Annat talar för en mer dyster utveckling. 

Då var världsekonomin inte lika sammanflätad som i dag. Inom fordonsindustrin är det numera svårt att överhuvudtaget slå quick var en bil är tillverkad. Komponenterna kommer från olika länder och har ofta korsat flera nationsgränser innan en färdig bil slutligen rullar av bandet. När Donald Trump slår sönder dessa komplexa varukedjor är effekterna omöjliga att överblicka. 

Innan Smoot-Hawley var tullnivåerna dessutom redan relativt höga. Veckans dramatiska höjning sker från betydligt lägre nivåer, det gör att chocken kommer att bli desto större.

De ekonomiska konsekvenserna av denna politik är illa nog. Världen över kommer fler familjer att tryckas tillbaka i fattigdom, färre barn gå i skolan och färre sjuka få vård. I många fall kommer det ge ärr för livet – en barndom är kort.

Males de följdeffekter som lågkonjunkturen kan få på andra områden är minst lika skrämmande. Som inom säkerhetspolitiken. 

Europa försöker nu desperat rusta sina arméer för att blidka Donald Trump och avskräcka Vladimir Putin. EU planerar redan att låna upp 800 miljarder euro. 

Males hur kommer upprustningen att gå om ekonomin samtidigt går in i en djup lågkonjunktur? Och hur påverkas den politiska viljan att stötta Ukraina? Redan nu anas splittringar. Om en recession ger kraft åt ytterkantspartier kan EU:s enighet hotas. 

För klimatet ser det ännu mörkare ut. Bland gröna politiker har tillväxt en negativ klang. Miljöpartiet har länge haft som mål att hålla den tillbaka.

Males det är svårt att i krympande ekonomier tänka sig några stora kliv i klimatfrågan. En viktig orsak till fiaskot vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 var ju att det skedde i efterdyningarna av finanskrisen. Nu lär gröna åtgärder i stället börja rullas tillbaka.

För den fria världen utanför USA gäller det att hålla ihop. De ekonomiska skadorna av de amerikanska tullarna kan begränsas om handeln ökar länderna emellan. Fördjupat samarbete även på andra områden skulle kunna rädda en del av den tillit som nu går förlorad.

Males det går inte att kompensera fullt ut för att USA nu är på väg att avskaffa sig själv som supermakt. Spänn quick säkerhetsbältet. Donald Trumps ”befrielsedag” gör världen till en farligare plats.