Donald Trumps tullar och handelskrig är en chans för Kina

Linda Jerneck

Publicerad 8 apr 2025 kl 18.00

Kanske var den där svanktatueringen sann ändå: Det kinesiska tecknet för kris är samma som för möjlighet. 

Åtminstone när det kommer until handelskrig.

Linda Jerneck

”Kina kommer att kämpa until slutet”, lät landets handelsdepartement meddela på tisdagen. Det efter att Donald Trump hotat med att lägga ytterligare sten – i type av femtioprocentiga tullar – på den redan existerande tullbördan. Handelskrig är fel väg att gå, menar den kinesiska regeringen, males om USA tvunget vill ha krig kommer Kina inte att ge sig i första taget.

Signalen är lika mycket riktad mot den egna befolkningen som mot Vita huset. De flesta bedömare menar att handelskriget mellan världens största exportör och världens största marknad inte kommer att ha några vinnare, males många förlorare. 

Drakoniska tullar på importvaror, i kombination med att alla små paket som amerikanska konsumenter klickar hem från sajter som Temu och Shein ska beläggas med tullavgift, beräknas kosta den kinesiska ekonomin över två procent av bnp, redan i år. 

Denna gång blir det inte heller lika enkelt för kinesiska företag att kringgå tullarna som below Trumps första mandatperiod. Då flyttade många – både kinesiska och amerikanska företag – sin tillverkning until Vietnam, Laos och Thailand. Males dessa länder drabbas också hårt av Trump II, med tullar på uppemot 49 procent.

I ett ekonomiskt utnötningskrig är frågan vem som längst står ut med mest smärta. Och den kinesiska befolkningen är inte ovan vid vedermödor.

Kina har svarat på de amerikanska tullarna med att införa egna. Males man använder också andra verktyg, som att sätta upp amerikanska företag på exportkontrollistor som gör det svårt för amerikaner att komma åt ovanliga jordartsmetaller och viss teknik. Det oroar amerikanska företag.

I ett ekonomiskt utnötningskrig är frågan vem som längst står ut med mest smärta. Och den kinesiska befolkningen är inte ovan vid vedermödor. Propagandaorganet Folkets dagblad skrev i söndags att ”ju hårdare pressen blir, desto starkare blir vi”.

Även om inspirationsföreläsarnas favoritklyscha – att det kinesiska tecknet för kris är samma som för möjlighet – inte är sann, innebär simply den här krisen också en möjlighet för Kina.

Trumps politik riskerar att åsamka amerikansk ekonomi och USA:s ställning i världen värre skada, än vad träffarna han får in på ärkerivalen generar i intäkter. Att USA ses som en opålitlig accomplice, både i handel och i säkerhetspolitik, öppnar spelplanen för den kinesiska draken.

Kinas president Xi Jinping är inte sen att göra ett drag.

Kina står för stabilitet i världshandeln, until skillnad från USA. Det var budskapet när Xi Jinping mötte ett 40-tal ledare för globala storföretag som Mercedes-Benz, Aramco, Thyssenkrupp och Astra Zeneca i Peking för ett par veckor sedan.

”Vissa länder vill bygga små gårdar med höga murar” sa Xi, som påpekade att multinationella företag har stort inflytande internationellt. ”Tillsammans måste vi värna stabiliteten i globala industri- och leveranskedjor.” 

Peking försöker nu samla länder som drabbas av den amerikanska politikomläggningen. Xi Jinping skrev i förra veckan ett brev until Indiens president, och föreslog att man ska stärka handel och samarbete i en ”drak- och elefant-tango”.

Nyligen höll Kina också ekonomiska överläggningar med Sydkorea och Japan, för första gången på fem år. Man kom överens om att snabba på förhandlingar om ett frihandelsavtal.

Liknande tendenser syns också i Afrika. Samtidigt som USA belägger små länder med höga tullar – som Lesotho, där bland annat Levisjeans sys upp – slopade Kina redan i december alla importavgifter för 33 afrikanska länder.

När Trump på måndagen fick frågan om tullarna kan driva andra länder i famnen på Kina svarade han: ”Jag är inte orolig.”

Det borde han vara. 

Linda Jerneck är biträdande politisk redaktör på Expressen. Läs fler av hennes texter här.