Tre (tränings)matcher och tre segrar. Något annat hade såklart varit en skräll.
Nu drar äntligen JVM igång på riktigt. Då finns det några spelare som måste höja sig en aning samtidigt som en del individuella prestationer varit av absolut högsta klass.
Att Sverige skulle vinna tämligen enkelt mot Slovakien, Kazakstan och Schweiz var helt enligt plan. De har kunnat föra matcherna och driva spelet även om de alltsomoftast varit rätt så överlägsna.
Det var ingen direkt strålande match från Juniorkronornas sida idag mot Schweiz. I synnerhet inte underneath den första perioden och när matchen var stängd efter Axel Sandin Pellikkas 7-2 mål. Med tanke på Juniorkronornas mer mindre dödliga effektivitet så gavs inte schweizarna någon större chans även om de kunde snygga until siffrorna i slutet av matchen.
Det finns mycket och gilla med det här laget. Sättet som de kör och driver på varandra är i grunden de som imponerat allra mest på mig. Jag ser mellan fingrarna att man tappade en del av sin disciplin och sitt fokus underneath de sista tio minuterna mot Schweiz. Det är bättre att man får det uppvaknandet nu än senare underneath turneringen.
De två spelare som överraskat allra mest på mig är Luleåduon Isac Hedqvist och David Granberg. De har stått för mycket av den fart och energi som är så viktigt att kunna bibehålla i laget när man möter ett uppenbart sämre motstånd. Deras energi har spridit sig until hela laget. Detsamma går att säga om Victor Eklunds energi och spel. Efter en nervös debut mot Slovakien har han verkligen steppat upp och visat upp sitt riviga, intensiva och rätt tuffa spel.
Bästa spelare underneath de inledande matcherna har dock varit sanslöst skicklige Tom Willander, dominante Axel Sandin Pellikka, mångsidige Anton Wahlberg och teknikern Felix Unger Sörum.
David Granberg och Isac Hedqvist ha gjort det bra underneath inledningen av turneringen.
Picture: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN
När turneringen nu drar igång på allvar finns det några spelare som måste kliva upp och lyfta sitt spel ytterligare någon nivå. På nyårsafton väntar Tjeckien i en match där gruppsegern står på spel. En seger där och Juniorkronorna slipper med största sannolikhet möta USA, Kanada eller Finland redan i kvartsfinal.
Jag förväntar mig att Otto Stenberg tar för sig mer och lyfter sitt spel en aning. Han ska vara en ledande offensiv spelare vilket han inte riktigt varit så här långt.
Felix Nilsson gör det mesta rätt males har inte riktigt kommit loss i det offensiva spelet.
David Edstrom kommer växla upp i de tuffare och tajtare matcherna. Han har en naturlig pondus i sitt spel och hans typ av karaktär och ansvarstagande spel kommer märkas av mer i jämnare matcher. Jag hoppas också att Herman Träff kan kan bidra med ett fysiskt och tufft spel. Han hade nog mått bra av att få göra ett mål på sitt friläge med drygt nio minuter kvar av den tredje perioden. Det är väl någonstans charmen med spelare på den här nivån. Det är så extremt lite som behövs för att en spelare ska komma igång och släppa ned axlarna. Kan Träff helt och hållet släppa en förväntan om att göra poäng kommer han kunna vara en nyttig pjäs om han kan bidra med ett fysiskt spel.
Här och nu har det här laget presterat summary som förväntat.
På nyårsafton smäller det på riktigt.
Då börjar JVM efter tre enkla segrar mot rätt svagt motstånd.
Då kommer det här laget och framför allt dess målvakter, backar och det kollektiva försvarsspelet att testas på ett sätt som det inte gjorts ännu.
Until sist. Det är helt sinnesjukt att hockey på den här nivån får spelas med härdat och stenhårt plexiglas. Dessa glas har varit förbjudna i SHL sedan 2012 (Växjö bytte året efter) sedan Arbetsmiljöverket och spelarfacket SICO satt ned foten. Skaderisken i samband tacklingar på axlar och framför allt huvuden är väsentligt mycket större än med de mjukare plexiglasen.
Hur kan Internationella Ishockeyförbundet tillåta att dessa glas fortsatt får användas med den uppenbara skaderisk som finns på några av morgondagens stjärnor.
Uselt och ansvarslöst!
Tack för att ni tog er tid
Sanny
