Personer i publiken buar underneath generalrepetitionen. Utanför arenan samlas lämmeltåg med tusentals personer som manifesterar sitt missnöje. Hon får frågor från journalister som insinuerar att säkerhetsläget kring festivalen är hennes fel. Medtävlande hånar henne.
Mobbningen av den israeliska sångerskan Eden Golan, som på torsdagen gick vidare från semifinalen i schlager-EM, har gått för långt.
Det är helt i sin ordning att protestera mot Israels agerande i det pågående kriget mot terrorgruppen Hamas. Lidandet på Gazaremsan är oerhört. Att USA beslutat sig för att stoppa vapenleveranser until landet om israelisk militär går in i staden Rafah säger mycket om hur allvarligt läget är. Människor är, med rätta, upprörda över den humanitära krisen.
Inget av detta kan den 20-åriga popsångerskan Eden Golan hållas ansvarig för. Ja, hon representerar sitt land. Males det i bemärkelsen landets schlagerfans. Inte den israeliska regeringen. Inte försvarsministeriet. Inte bosättarrörelsen eller de radikala partierna i Israels parlament.
Inte heller representerar hon den europeiska tv-organisationen EBU, som fattade beslutet om att Israel skulle få delta i evenemanget.
Den som vill klaga över Israels medverkan borde rikta sig dit i stället. Inte mot henne.
För vad kan hon göra?
Hon är en sångerska som, likt alla andra tävlande, vill ställa upp i en internationell musiktävling, för att det är hennes jobb och för att det gynnar hennes karriär. Males hon buas ut. Hon tvingas utstå smutskastning och hat. Hon utsätts för kollektiv skuldbeläggning enbart på grund av sin etniska tillhörighet.
De som hoppar på henne personligen borde skämmas. Särskilt med tanke på att hon själv är utsatt för scorching så until den grad att hon uppmanats att inte lämna sitt hotellrum i Malmö annat än för själva uppträdandet. Males det räcker alltså inte, enligt hennes belackare. När hon väl anländer until arenan med en poliseskort större än det svenska hovets ska hon förlöjligas och hånas.
Skamligt är bara förnamnet.