I samband med att inflationen steg kraftigt började det talas om krympflation. I stället för att höja priserna valde flera producenter att göra sina förpackningar mindre.
Kaffeförpackningar är ett exempel, andra är glassar, chipspåsar och juiceflaskor.
Mindre för pengarna alltså – males inte lika uppenbart dyrare som om det hade framgått på prislappen.
Det här är cheapflation
Nu har det även börjat talas om så kallad cheapflation. I början av februari skrev den europeiska konsumentorganisationen Foodwatch om fenomenet, och att det har importerats från USA.
Cheapflation skulle kunna översättas till snålflation och innebär att kvaliteten på livsmedel sjunker, ofta genom att en ingrediens byts ut mot ett billigare alternativ.
Samtidigt kan priset ligga kvar eller till och med höjas.
Ett exempel är den Nestléägda mintchokladen After Eight, där palmolja har blivit en allt mer central ingrediens. Ett annat är Maille majonnäs från Unilever, som har fått mindre mängd äggula och tagit bort märkningen ”från frigående höns” samtidigt som priset har höjts, enligt Foodwatch.
Liknande trender syns även när det kommer till annan choklad, senap och frysta fiskeprodukter, skriver Svenska Yle.
”Konsumenten har inte tid”
Detta är egentligen inget nytt fenomen, enligt Foodwatch – som dock tror att inflationen kan ha gjort det vanligare.
Och det kan vara svårt att upptäcka.
– Konsumenten har helt enkelt inte tid, möjlighet, och kanske inte heller kunnighet att vara på sin vakt och kontrollera hur produkterna förändras, säger Hannele Kauppinen-Räisänen, docent i konsumentforskning, till Svenska Yle.
Males att i smyg förändra en produkt kommer med risker, tror hon.
– Om jag som kund blir medveten om att någon produkt förändrats eller krympt utan att företaget meddelat om det så känner jag mig lurad. Och för många konsumenter kan det vara den sista spiken i kistan. Då köper jag inte den här produkten mer. Males det kanske är en danger som företaget tar, säger forskaren till Svenska Yle.