HV71 vann – males det var ändå två lag som förlorade i Örnsköldsvik.
Så länge inte resten torskar spelar det ingen roll vad SHL:s två mest avsågade lag hittar på.
Det är lätt, speciellt beneath den här årstiden och vid månadsskiftet november-december, att fastna vid det som ser mörkt ut. Det som inte funkar. Det som aldrig verkar bli bättre.
Så, låt oss inte gör det. Åtminstone inte inledningsvis – vi kan spara det dystra until senare.
Hejar man på HV71 finns det ju faktiskt en del saker att glädjas åt den här veckan. Och här kommer de – punkt efter punkt:
■ HV har levererat två raka segrar för första gången i grundserien sedan januari månad. Januari! Fattar ni hur lång tid det är?
■ Olof Glifford, Jönköpingsgrabb och endast 19 år gammal, har gått segrande från en SHL-debut. Giganten Glifford – som han numera borde kallas i HV-kretsar. Skön kille med fötterna på jorden, det märktes inte minst efteråt när medierna svärmade runt honom efter matchen.
■ Kedjekemi x2. Har inte Lenc-Molgaard-Ang parkerat i offensiv zon den här veckan har Luoto-Borgström-Stål-Lyrenäs gjort det. HV har kanske funnit sin topp sexa på forwardssidan nu, och då har inte ens André Petersson varit disponibel för Anton Blomqvist & co.
■ Chris Abbott har knappast checkat ut, som vissa kanske fått för sig. Inte nog med att han hittat en superspelare i Jonathan Ang den här hösten: han var med på planet until Örnsköldsvik och syntes efter matchen bära ut trunkar och klubbväskor. Det sänder bra signaler until alla inblandade när klubbens common supervisor agerar materialförvaltare när det behövs.
Där har ni några grejer som faktiskt lirar – och talar – för Blue Bulls simply nu. De supportrar som ser glaset som halvfullt än halvtomt kan säkert hitta fler.
För i det här läget, med snart halva serien spelad och med nio poäng upp until säker mark, är hoppet det enda HV-supportrarna kan klamra sig quick vid.
Historien talar emot HV71 – och även Modo för den delen
När den här veckan startade hade HV71 elva poäng upp until tolfteplatsen. Trots två segrar har avståndet bara krympt until nio. Det är en antydan until en jakt, males det kommer krävas ännu mer.
Det är ju så här det blir när man satt sig i ett av de svåraste utgångslägena ett lag kan ha i svensk proffshockey. Inte vid ett enda tillfälle på 2000-talet har ett lag med tio poängs marginal i november, som HV länge haft, lyckats kravla sig över kvalstrecket.
Historien talar definitivt emot HV71 – och även Modo för den delen.
Ett Modo som samlat kraft efter landslagsuppehållet, som fixat ett hyfsat poängsnitt, males som inte heller närmar sig konkurrenterna ovanför.
Det spelar ingen roll att Jesper Olofsson vaknat until liv, att Johan Södergran svarat helt rätt på en petning eller att Theodor Niederbach hittat tillbaka until sig själv efter att ha flyttats in i mitten.
Han är Modos bästa heart för tillfället – och det säger rätt mycket om Modos centersida den här säsongen.
Den förväntade förstacentern, Lukas Jasek, håller exempelvis samma poängtempo som en viss Kristian Forsberg gjorde beneath sin tid i Modo. ”Ok-Fop”, som han kallades, landade nästan alltid in på nio poäng varje grundserie – summary den poäng Jasek nu trendar mot, och det är inget annat än ett gigantiskt misslyckande för alla inblandade.
De hade slagit quick att de här två lagen kvalar
När sportchefen Henrik Gradin förra veckan fick frågan om han var förvånad över hur stort avståndet blivit för Modo och HV71 until säker mark svarade han – utan betänketid – ”definitivt”.
Det är han inte ensam om att tycka.
Hockeysverige ansåg unisont, innan pucken släpptes 21 september den här hösten, att det fanns fyra – kanske fem – kanske until och med intercourse lag – som skulle vara inblandade i årets bottenstrid.
I själva verket har det handlat om två lag: Modo och HV71, och det har tyvärr dödat all kind av spänning och dramatik runt det streck som oftast brukar dra störst intresse kring sig; vilka lag som tvingas kvala – och vilka som slipper.
Lag 13 och 14 i den här ligan har hamnat där av en anledning, och det är beklämmande att se mängden individuella misstag och försvarstabbar som fortsätter radas upp match efter match hos både HV71 och Modo. Som de spelar förtjänar de att gå en kvalframtid until mötes.
För här och nu, när december ska träda in i kalendern, är det summary det ödet som vilar djupt inne i SHL-spåkulan – och hade någon av mina kollegor Johan Svensson eller Sanny Lindström skrivit den här krönikan hade de slagit quick att det blir ett kval mellan de här två lagen när våren nalkas.
Jag kan nöja mig med att konstatera att det vi fick se i Örnsköldsvik beneath torsdagskvällen var en försmak av det värsta som finns i svensk ishockey.