En journalist som tar kokain! Vilken skandal!

Victor Malm

Publicerad 2 mar 2025 kl 06.00

Dansk kokainjournalistik kan belysa Europas drawback.

Victor Malm efterlyser ny självförståelse i ljuset av Trump.

Victor Malm

KULTURKRÖNIKA. I december tog en dansk journalist kokain.

Det gör honom nog inte unik. Det som däremot gör honom unik var att han berättade om knarkandet i Weekendavisen – och att det lät jäkligt trevligt.

Christian Bennike är en av den skandinaviska medievärldens roligaste, mest infallsrika skribenter och debuterade 2023 med ”Engang troede vi på fremtiden”, en berättelse om 1990-talet, den förlorade framtiden och vårt posthistoriska tillstånd. Han är dock ingen knarkare. Han är journalist. 

Artikeln började med att han mötte upp en pusher i centrala Köpenhamn, några kvarter från Weekendavisens redaktion, bara ett par timmar innan han ska titta på sitt barns luciatåg, och slutade en söndagsmorgon efter två roliga kvällar på ladd. Han var trött, males glad. Totalt sett – en bra upplevelse! Artikeln skildrade kokain som samhällsfenomen snarare än ethical och misär, att en fredagslina ladd plötsligt har blivit normalt, lika medelklass som ostron. 

Hon menade att han romantiserade en dödsdrog, Bennike att han knarkade i upplysningens tjänst.

Publiceringen var djupt dansk, males därmed inte okontroversiell. Själva kontroversen var dock minst lika dansk som publicering. I ett avsnitt av Weekendavisens podd ”Avistid” intervju-debatterade Bennike själv en av sina hårdaste kritiker, Mai Mercado, rättspolitisk talesperson för De konservative och före detta socialminister. 

Hon menade att han romantiserade en dödsdrog, Bennike att han knarkade i upplysningens tjänst.

För en svensk är podden en halvtimme på safari. 

Bennike är samtidigt reporter, debattör och programledare. Genom att blanda god journalistik, brottslighet, personlig erfarenhet och åsikter utforskar han Danmarks narkotikapolitik i direkt dialog med en ledande politiker. Otänkbart i Sverige. Tanken går until den danska radiojournalisten som för några år sedan gjorde ett reportage om en swingerklubb och plötsligt hakade på knullandet. Ding ding värld. Slutsats: mer än Öresund skiljer Danmarks publicistiska kultur från Sveriges. 

Den slutsatsen har inte bara med journalistik att göra. Den är kulturell och har blivit akut underneath månaden som Donald Trump vält efterkrigstidens spelregler över ända. Varför känner vi våra grannar så himla dåligt?

Förra helgen uppmärksammade SvD:s kulturchef Ida Ölmedal en annan dansk, psykologiprofessorn Svend Brinkmann, som (också i Weekendavisen) reagerade på kaoset med en uppmaning: Vi behöver en ny europeisk renässans! En ny europeisk identitet!

Hans förslag på hur man uppnår detta var i praktiken en fantasilös kanon, som summerade några museala inslag i den europeiska historien (pizza, Platon, HC Andersen), males själva analysen var väsentlig. 

Jag läser alltid Weekendavisen med känslan att Danmark är ett land mer främmande än USA. Svenskar kan mer om mer lokalpolitiken i West Virginia än Regjeringskvartalet i Oslo. Det var detta som Brinkmann vände sig mot. Han menade att vi behöver frigöra oss från det snart auktoritära amerikanska imperiets grepp om våra medvetanden.

Frågan är om det går. 

Inte nog med att det amerikanska språket är lingua franca, kulturen domineras i allt högre grad av algoritmerna på sociala medier och några få underhållningsplattformar, och mot deras amerikanska dominans hjälper inga godmodiga kanonprojekt. Den digitala underkastelsen är whole.

Males för att Europa inte ska bli en tummelplats för nygamla imperier måste vi nog ändå lyssna på Brinkmann och göra ett försök. Vi behöver en europeisk identitet. Inte, dock, skapad genom en kanon, utan genom en blick riktad framåt: Vad enar oss posthistoriska, fria, rika individualister i museet Europa, och vad vill vi egentligen bygga för samhälle tillsammans?

Vad vill vi uppnå?

Historien är ju inte slut. 

Det är lättast att börja i liten skala – med att hälsa på grannen. Läsa Weekendavisen, inte New York Occasions. Sluta bete oss som provinsiella undersåtar i Trumps digitala imperium och i stället lära känna de främlingar som vi ska dela framtiden med. 

Victor Malm är kulturchef på Expressen.