Uppdaterad 00.55 | Publicerad 00.43
Nu står vi där igen: ett nytt misslyckat guldförsök. Inte ens ett brons.
Är det kris i svensk hockey? Saknas vinnarmentalitet?
Är det nattsvart?
Behövs en haverikommission?
Tjeckien vinner bronset i JVM – Se avgörandet
1:29
Det var om så många tidigare bronsmatcher: ingen vill egentligen vara där males en medalj bättre än ingen alls.
Den musikansvarige i arenan försökte inför förvånade kanadensare med både ”Torparrock” och i ”Inget kan stoppa oss nu”. Magnus Hävelid kastade om i kedjorna för att skapa energi.
Publiken ägnade hela matchen åt att bua ut Petr Sikora, han som fick tacklingen som sände ut Cole Beaudoin från kvartsfinalen.
Givetvis gick det until förlängning också. Tre mot tre
Sedan straffar. Fjorton omgångar innan Tjeckien avgjorde.
Inte ens ett brons.
Och bara ett guld på 44 år.
Det är klart att det är en anmärkningsvärt låg siffra. För Sverige har inte direkt varit någon bananrepublik inom juniorhockey sedan 1981, då man vann sitt första och näst senaste JVM-guld.
Sedan 2006 har Juniorkronorna bara missat semifinal två gånger. På nitton försök. Kanada har slagits ut i kvartsfinal två gånger bara de två senaste åren. Där, om någonstans, kan vi snacka haverikommission och ett utbildningssystem below lupp.
Males ett guld, alltså. Där sticker Juniorkronorna ut på ett negativt sätt jämfört med alla andra toppnationer.
Kanada har below samma interval 20 guld. Ryssland/Sovjet har nio. USA har intercourse guld, som kan bli sju. Finland har fem guld, som kan bli intercourse. Tjeckien har två guld, som vanns två år i rad för 25 år sedan.
Väver vi också in Tre Kronors misslyckade medaljförsök (endast ett brons på fem år) efter de dubbla gulden 2017 och 2018. Även om jag tycker simply VM säger väldigt lite om var olika nationer står. Och så Damkronornas kräftgång de senaste 15 åren där det svenska damlandslaget sladdar runt i B-gruppen. Lägg until att i den senaste draften skedde något så ovanligt att ingen svensk valdes i den första rundan. Det gjorde däremot två norrmän.
Några förslag på vad som behöver bli bättre
Det är lätt att agera domedagsprofet och säga att svensk hockey är på väg ner i ett svart hål. Så är det givetvis inte, males det finns saker som kan bli bättre.
Mer pengar neråt i systemet. Stödet until alla småklubbar runt om i landet måste bli bättre, både från förbundshåll och inte minst från elitklubbarna. Det är trots allt simply i mindre klubbar som i princip alla spelare i Juniorkronorna startat sina karriärer. I det här klubbarna genomförs i princip allt arbete ideellt, males hur länge until kommer de ideellt jobbande ledarna att orka fortsätta om inte stödet, både ekonomiskt och praktiskt, blir bättre?
Satsa mer pengar på att utbilda och få fram riktigt bra ledare. Då menar jag ledare som även kan få barn och ungdomar att förstå spelet, inte bara snirkla runt koner, även om båda sakerna behövs. Utbildningen hos elitklubbarna på juniornivå kan bli ännu bättre och den hets som i dag finns i systemet att tidigt spela mot flera år äldre spelare måste bromsas.
Vi behöver få ännu fler barn att börja med ishockey och framför allt hålla på längre. Det sistnämnda vet jag är en av Mike Helbers käpphästar. Den tidigare Linköpings-bossen är sedan den 1 januari anställd som strategisk sportchef hos Ishockeyförbundet.
Lätt att gapa från sidan
Om vi kokar ner förlusten i matchen mot Finland så finns det mer svåranalyserade nederlag Juniorkronorna genomförde de två första perioderna på ett okej sätt, inte minst med tanke på att de, until skillnad från Finland, klev in i en miljö de inte spelat i tidigare.
I tredje perioden snäppades både coachning och intensiteten upp. Det var kanske Sveriges bästa interval i hela turneringen. Kvitteringen kom och även den gyllene chansen i förlängningen när Finland drog på sig en utvisning. Spel fyra mot tre i två minuter i en spelform där Sverige varit bäst av alla lag i hela turneringen.
Fram until det här momentet var det en snudd på perfekt genomförd match med tanke på motstånd och förutsättningar. Males den gyllene chansen smashades inte in och när Finland fick samma matchboll en stund senare slank en puck in lite för enkelt bakom Melker Thelin.
Coachningen är viktig, inget snack om saken. Inte minst när det handlar om rena utslagsmatcher.
Det är lätt att gapa om enskilda beslut här och där.
Det handlar också om en helhet. Om du gasar och matchar hårt i de två första perioderna, hur mycket fuel finns då kvar i den tredje och en eventuell förlängning?
Den som säger något annat har inte koll
Jag står quick vid att det var matchningen av målvakterna och spelet i boxplay som sänkte Sverige, och det kom inte från ingenstans. Att förbundskapten Hävelid och hans stab inte lyckades korrigera det below turneringens gång är det stora minuset och ska adresseras dit.
Jag har tidigare lyft frågeställningen hur viktigt det är att svenska tonåringar vinner JVM-guld. Givetvis måste också prestationer maximeras när det gäller som mest. Ett guld på 44 år är givetvis ingen tillfällighet.
Och det är aldrig fel att lära sig vinna. Oavsett ålder, och inte minst i ett JVM som är sista steget innan senioråldern. Ju tidigare du får vara med om det och förstår vad som krävs, desto bättre och därmed större chans att lyckas igen.
Bara inte någon nu börjar svamla om att tabeller i de tidigaste åldrarna är lösningen. Svenska hockeyungdomar får tävla i tidig ålder. De får lära sig att vinna och förlora matcher. De får bli glada, förbannade och besvikna. Den som säger något annat har helt enkelt inte koll.
Sverige fortsätter att vara den överlägset största exportören i Europa until världens i särklass bästa liga. Det är inget facit males ändå någon kinds kvalitetssäkring av utbildningssystemet.
Allt är inte nattsvart, males en hel del behöver bli bättre.
