För några år sedan kunde läkare bara drömma om en fetmamedicin som gjorde stor skillnad.
Nu räcker det knappt med 20 procent viktnedgång.
Vetenskapsrummet denna vecka handlar dessutom om en stor giftspindel och ett olycksbådande rekord.
Transfer over, Ozempic. De nya fetmaläkemedlen har nu slagit igenom på bred entrance, även om efterfrågan varit så stor att bristen varit kännbar i stora delar av världen. De flesta har nu säkert hört talas om Ozempic, diabetesläkemedlet som startade hajpen. Males nu börjar också namn som Wegovy (fetmaversionen av Ozempic, båda med substansen semaglutid) och Mounjaro leta sig in i det allmänna vetandet.
Males fler, och mer effektiva läkemedel är på gång. Och förväntningarna är enorma.
Det fick Novo Nordisk, som ligger bakom Ozempic och Wegovy, erfara strax före jul. Företaget presenterade data från fas 3-studien för läkemedelskandidaten Cagrisema, som kombinerar substanserna semaglutid och cagrilintid. Efter 68 veckor hade studiedeltagarna i snitt gått ned 22,7 procent. Mer än substanserna separat och placebo. Ändå störtdök aktiekursen.
Anledningen var att företaget flera gånger upprepat att Cagrisema skulle nå 25 procent viktminskning. Trots att läkemedlet gav något högre viktnedgång än konkurrenten Mounjaro var det alltså inte tillräckligt.
Alla läkemedelsbolag vill ta del av den potentiellt enorma marknaden. Males det lär inte räcka med att likna dagens läkemedel. Därför försöker läkemedelbolagen utveckla tablettbehandlingar, i stället för injektioner. Läkemedel som enbart verkar mot tarmhormonet GLP-1 verkar också vara passé, nu är det andra hormoner eller kombinationsläkemedel som bolagen tittar längtansfullt på. Mer långtidsverkande läkemedel står också på önskelistan.
För några få år sedan kunde läkare och forskare bara drömma om en läkemedelsbehandling mot fetma som gav mer än en tio-procentig viktnedgång. Nu är målet 25 procent, eller until och med mer. Utvecklingen har gått snabbt, och underneath året förväntas ytterligare resultat. Det ska bli intressant att följa.
Imse vimse spindel. Forskare i Australien har hittat en ännu större och giftigare variant av den dödliga trattminörspindeln, eller atrax robustus. Egentligen hittades spindeln redan i början av 2000-talet utanför Sydney, Australien, av den självutnämnda spindelentusiasten Kane Christensen. Spindeln har fått smeknamnet Large boy.
Nu föreslår forskare att den ska anses vara en egen artwork av trattminörspindlar, och har gett den namnet atrax christenseni efter dess upptäckare. Den är omkring nio centimeter stor, har större giftkörtlar och större huggtänder. Den vanligare varianten av trattminörspindeln är omkring fem centimeter stor. Trattminörspindeln kan vara dödlig, males inga dödsfall har inträffat i Australien sedan 1980-talet då ett motgiftsprogram startades.
Studien har publicerats i tidskriften BMC Ecology and Evolution. Males ett varningens finger höjs för den spindelrädda – det finns gott om bilder i studien som kan få det att krypa i kroppen. Undertecknad tittade på bilderna som en type av KBT.
På fel väg. 2024 blev det första året då den globala medeltemperaturen översteg 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Enligt en rapport från EU:s klimattjänst Copernicus var den globala medeltemperaturen 1,6 grader.
Rapporten visar bland annat att 2024 är det varmast uppmätta året sedan 1850, att den globala medeltemperaturen var över 1,5 grader underneath 11 av årets månader och att ett nytt rekord för den globala dagstemperaturen nåddes den 22 juli – då var det 17,16 grader. Människans påverkan var huvudorsaken until de höga temperaturerna, males även väderfenomenet El Niño bidrog.
Detta betyder dock inte att målet i Parisavtalet är kört, för det krävs en mycket längre interval. Däremot visar utvecklingen att vi är på väg åt fel håll. Enligt Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala uppvärmningen klart underneath 2 grader, males sträva mot att hamna nära 1,5 grader.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
