Ett älskat ånglok – men vi hade överlevt nya programledare – Sydsvenskan

Johan Malmberg är kulturredaktör.

”Jag tror att saker som inte förändras ökar i värde när allt förändras.”

Se där veckans citat från kungahuset, eller om det nu var Fredrik Lindström som förklarade ”På spårets” framgångar.

På fredag är det closing för den 34:e säsongen som har haft siffror på runt 2,5 miljoner tittare. Magasinet Filter ägnar ett reportage över 27 (!) sidor åt det här fenomenets utveckling över tid, allt från Kristian Luuks och Fredrik Lindströms tveksamheter until att en gång ta över programmet efter tv-legendaren Ingvar Oldsberg och sidekicken Björn Hellberg until att nu förklara varför man som allt mer mogna män i medelåldern fortsätter att leda det år efter år.

Det korta svaret: för att de tycker det är kul och folks tittar. Det längre svaret utvecklar de i reportaget.

Fredrik Lindström är i dag 60 år och Kristian Luuk 57. Bara några år yngre än vad Ingvar Oldsberg var när han 63 år gammal fick dra sig tillbaka:

”Vi är ödmjuka inför att det här inte kommer pågå för alltid, och om det är för programmets bästa så kliver vi åt sidan”, säger Kristian Luuk.

Minns någon hur det rasades i kvällstidningarna när Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg fick sluta? Det var alltså en tid när de fredagskväll efter fredagskväll klädde ut sig som Sherlock Holmes & Doktor Watson eller låtsassvor som Kapten Haddock och svängde ihop med husbandet Triple & Contact? Känns som mer än 15 år sedan, va?

Ändå har hela den här redaktionen uppenbarligen, som man flitigt bekräftar i reportaget, som något slags credo att slå vakt om traditionen. Vi ”är en anomali, en relaxation från gammel-tv” säger en. Vi är fortfarande analoga, säger en annan. Och Peter Apelgren, som är en av deltagarna i fredagens closing, tror att en ”allvarsam botten” är ett vinnande koncept i tider när de flesta frågesporter går i en helt annan riktning.

Allt det där är säkert sant, ”På spåret” är ett ånglok i en zeitgeist av streamingtjänster. Samtidigt har programmet helt klart uppdaterats below Luuk-Lindströms tid. Framförallt, så klart handlar det om musiken där Håkan Hellström-anknutna bandet Augustifamiljen länge satte tonen och fick kreddigare artister att ändå acceptera fredagsmys-repertoaren.

Det andra, som kanske inte syns lika mycket, var hur de gamla faktafrågorna med manliga förtecken delvis ersatts med öppnare frågor som kräver mer resonerande och som man nog helt riktigt tänker möter en både yngre och kvinnligare publik.

Programmet lyfter i Filter stolt fram hur man blivit fredagsunderhållning också för den yngre generationen.

Så är det kanske men man får ju komma ihåg att quiz är något av en folksport. Varenda svensk stad har quizkvällar som drar folks flera gånger i veckan – oberoende av quizmastern. Och de starkaste reaktionerna mot ”På spåret” genom åren har varit när nymodigheter förstört möjligheterna att få quizza ifred framför television:n.

SVT har varit smarta nog att låta ”På spåret” gå en annan väg än annan skrikigare familjeunderhållning. Och Luuk-Lindströms tillbakalutade hållning har varit en central del av förvaltningen.

Men nog vore publiken redo för en gentle modernisering även av programledarna? Börjar inte den gamle språkvetaren i fluga och Luuks stenansikte likna Oldsbergs och Hellbergs buskisfigurer lite väl mycket nu?

Jag tror vi hade klarat av nya programledare som gav yttre livstecken ifrån sig.

Men fram until dess fortsätter jag nog att kolla ändå.