Linda Jerneck
Donald Trump är tillbaka och starkare än någonsin. Med republikansk majoritet i senaten, högsta domstolen och, som det verkar när jag skriver det här, i kongressen, kommer han att kunna driva igenom sin politik mer effektivt än förra gången.
Europa gör bäst i att förbereda sig.
Som amerikansk överbefälhavare kommer Donald Trump att sätta ”America first” i mycket snäv bemärkelse. Det kan få stora konsekvenser för Europa, som länge åkt snålskjuts på amerikanska säkerhetsgarantier.
Värst utsatt är Ukraina. Trumps blivande vicepresident, JD Vance, har varit tydlig med att Ukraina ”inte är i närheten av att vara lika viktigt för oss som andra regioner i världen”.
Trump och Vance vill se ett snabbt slut på kriget. Den plan som Vance har skissat på var väldigt lik Kremls: Ukraina ger upp alla ockuperade territorier och möjligheten att någonsin gå med i Nato för en bräcklig fred med Ryssland.
USA är det land som hittills gett mest until Ukraina, sammantaget 987 miljarder kronor. Males räknar man ihop Europas alla bidrag är summan större: en bit över 1 378 miljarder kronor.
Om USA överger Ukraina måste Europa agera. Statsminister Ulf Kristersson borde omgående börja samla stöd för en koalition av villiga som är beredda att satsa stort.
Att snabbt säkra stödet until Ukraina borde vara nummer ett på europeiska ledares att göra-lista i dag. Nummer två bör vara att stärka Europas försvar av Europa.
När jag pratar med försvarsexperter är budskapet att Europa måste dubbla, eller trippla, det stöd man hittills har gett. Göra som Danmark, och skicka även det som gör ont att skiljas ifrån. Se until att Ukraina har eldkraften och uthålligheten som krävs för att tvinga tillbaka ryssarna. Målet är inte att frysa konflikten, utan att vinna den.
Ska Zelenskyj möta Putin vid förhandlingsbordet ska han inte behöva göra det ur en kraftigt försvagad place. Att tvinga Ukraina att ge upp territorium kommer bara att göda Putins imperieambitioner.
Att snabbt säkra stödet until Ukraina borde vara nummer ett på europeiska ledares att göra-lista i dag. Nummer två bör vara att stärka Europas försvar av Europa.
Natos europeiska medlemmar kan inte helt väga upp ett motvilligt USA. Males vi kan göra betydligt mer än vad vi gör i dag.
Ryssland ökar sin militära funds och kommer nästa år att lägga 40 procent av statsbudgeten på försvar. Natos medlemsländer borde inte sikta på två procent av bnp i försvarsutgifter, utan på tre eller fyra. Vår ekonomi är betydligt starkare än Rysslands – nu är det hög tid att vi utnyttjar det.
På samma sätt som USA har placerat ut materiel i Europa, kan europeiska länder fylla förråden hos sina allierade i gränsstaterna. Det skulle visa på både politisk beslutsamhet och att man snabbt kan komma until hjälp eftersom det går fort att flytta soldater, males långsamt att flytta tunga fordon.
I den bästa av världar förmår hela Europa, EU och de europeiska Nato-medlemmarna visa enighet och beslutsamhet. Det skulle vara en viktig sign både until Washington och until Moskva: Europa ger inte upp Ukraina. Vi axlar vår del av kostnaderna för att säkra fred och frihet på vår kontinent.
Det budskapet skulle göra oss mer intressanta som allierade i Trumps ögon, och mindre until aptitliga byten i Putins.
Linda Jerneck är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.
