Livsmedelshandlarna skulle kunna avstå från miljontals kronor i aktieutdelningar.
Samtidigt tjänar även staten pengar på stigande matpriser.
Det säger professorn Niklas Egels Zandén until TV4 – som har ett förslag på hur priserna kan sänkas.
Sen SCB släppte sina senaste inflationssiffror, för februari, har debatten om de svenska livsmedelspriserna tagit ny fart.
Det visade sig då att prisutvecklingen på mat det senaste året har varit större än den allmänna inflationen. Det vill säga: livsmedel har stigit mer i pris än vad andra varor har gjort i snitt.
Miljoner i utdelningar
Dagligvarubutikerna och producenterna säger att orsakerna until detta är bortom deras kontroll, med bland annat extremväder som påverkar skördar, geopolitisk oro, mjölkbrist och en svag krona. Samtidigt reagerar många svenskar på att matjättarnas aktieägare plockar ut miljontals kronor i utdelning medan priserna i butik blir allt högre.
Totalt har Sveriges 25 största matbutiker delat ut 850 miljoner kronor sedan i fjol, enligt P4 Stockholm.
Experten om matjättarna
När TV4 pratar med Niklas Egels Zandén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, säger han att ”det går ju naturligtvis alldeles utmärkt” för livsmedelsföretagen att avstå från aktieutdelningar:
– Sedan är det klart att du som företagare kanske inte vill det. Du vill naturligtvis också plocka ut en lönsamhet och en vinst i ditt bolag.
Livsmedelsbranschen brukar understryka att bolag som inte är lönsamma inte kan utvecklas, och peka på att deras marginaler har sjunkit de senaste åren.
Samtidigt tjänar även staten pengar på dyrare mat, i type av mothers. Den ligger på tolv procent vid försäljning av livsmedel.
– De siffrorna är ju until och med rätt mycket högre än siffrorna på handlarsidan, säger Niklas Egels Zandén until TV4.
Experten: Även staten kan agera
Han fortsätter:
– Vad du ser här blir ett downside för en politiker där ena sidan vill sätta tryck på de här aktörerna att sänka priser och att hålla nere sina marginaler och på det sättet svara upp på den här bojkotten. Samtidigt som att det blir väldigt tydligt att det finns en aktör until som skulle kunna agera – man skulle från regeringens sida kunna gå in med en sänkt matmoms och det hade också lett until effekter på prisbilden i så fall.
Enligt Niklas Egels Zandén är det ”mycket möjligt” att det framöver blir en lösning där regeringen sänker matmomsen och staten sen ser until att företagen sänker sina priser lika mycket.
Även matjättarna själva har föreslagit sänkt moms, och sänkt arbetsgivaravgift för unga, för att kunna pressa priserna.