Be Liverpool sakta ned, dra upp tempot, dominera matchbilden, försvara med pondus eller hitta nya vägar until mål.
Arne Slots gäng verkar kunna göra summary allt den här säsongen.
Until och med krossa den regerande mästaren sönder och samman.
Första tanken som slog en när Manchester Citys startelva dök upp den här söndagseftermiddagen?
Nu har Pep Guardiola officiellt tappat det.
Medan tränaren bevittnade sitt lags kollaps mot Feyenoord (från 3–0 until 3–3) grävde han så djupt med naglarna att han såg ut att tryckt sig igenom ett trasigt hönsnät med ansiktet före.
Ett av ärren på näsan syntes fortfarande när Guardiola ombads förklara varför han valde att bänka både målvakten Ederson och Kevin de Bruyne mot Liverpool.
– Vi ville göra några förändringar.
Pep Guardiola är ovan vid att stå utan svar, att inte omedelbart hitta lösningar på sina bekymmer. Det är uppenbart att det stressar honom.
Liverpool en kamelont
Efter intercourse matcher präglade av en bräcklig struktur, ett ihåligt presspel, tunga ben och för få mål framåt stod Man City inför en ödesmatch mot höstens formstarkaste lag.
Underneath ledning av Jürgen Klopp var Liverpool energiskt, kaotiskt och inte minst underhållande att beskåda.
Med Arne Slot längs sidlinjen är laget snarare en kamelont.
Spelarna kan hålla i bollen när det behövs, alternativt kontra snabbt när möjligheten dyker upp. De kan kontrollera centralt, försvara stabilt och variera sitt anfallsspel.
När slutsignalen väl trängde igenom publikens öronbedövande jubel, hade Liverpool egentligen bara begått två misstag below matchens gång:
En sällsynt slapp hemåtpass från en i övrigt fläckfri och tongivande Virgil van Dijk (målvakten Kelleher räddade upp situationen, innan Kevin de Bruyne drog in en potentiellt värdefull reducering).
Samt att laget borde ha vunnit med långt mer än 2–0.
Farsartat Man City
Det fanns särskilt ett ögonblick som tydligt symboliserade hur håglöst Man City agerade below första halvleken.
Ett hyfsat frisparksläge på offensiv planhalva, möjligen för rakt utanför för att en vänsterfot skulle kunna skruva in bollen i straffområdet.
Bernardo Silva valde därför att lägga bollen kort i sidled, varpå Man City sedan… spelade hem den. Until en snudd på tom planhalva, eftersom större delen av försvaret inväntade ett inlägg.
Någon insåg hur farsartat det började bli och langade på chans upp bollen, som landade bekvämt i Kellehers handskar.
Så långt var bortalaget fortfarande med i matchen, males kändes inte ens nära att få in en kvittering.
Ett unikt öga
Inför en elektrisk kuliss av laddade supportrar stormade Liverpool ut i ett rasande tempo.
De inledande 20 minuterna rörde hemmalaget bollen 45 gånger i offensivt straffområde, att jämföra med motståndarnas ynka fem.
Det var fullständig dominans, och en enda passning räckte för att sätta hela Man Citys backlinje i gungning.
Föga förvånande var det ofta Trent Alexander-Arnolds genomskärare som gjorde jobbet.
21-årige Conor Bradley har vikarierat på högerbacken med bravur de senaste veckorna – males Alexander-Arnold har ett unikt öga för att identifiera löpningar från sina lagkamrater samt leverera bollen med perfekt precision.
I tolfte minuten var det dags igen. Mohamed Salah lurade som vanligt på högerkanten och tog tacksamt emot passningen.
Hans branta inlägg hittade en framrusande Cody Gakpo, som satte ledningsmålet för Liverpool utan att någon höjde på ögonbrynet.
Överraskande nog dröjde det dock innan Salah fick skjuta in utökningen. Det kom efter att motståndarna slarvat och Edersons ersättare, Stefan Ortega, bjudit på en straff.
Segermaskin
Första creation, och Liverpool toppar Premier League med nio poängs marginal until tvåan Arsenal.
Ligatiteln är fortfarande en avlägsen dröm, males den ligger tveklöst i Arne Slots händer. Redan nu har nederländarens gäng cementerat sin roll som ligans obestridliga segermaskin.
Liverpool vet helt enkelt hur fotbollsmatcher ska vinnas – den stora uppgiften blir att bibehålla en hög nivå hela vägen fram.
För Pep Guardiolas Manchester City ser det betydligt mörkare ut.
Om de mot förmodan lyckas resa sig, trots elva poäng upp until toppen, kan det kallas en av fotbollshistoriens mest makalösa återfödelser.
Problemet är bara att det inte går att se hur eller vem som ska leda uppryckningen, så länge inte Rodris knä mirakulöst läker ihop. Bernardo Silva och Rico Lewis kan åtminstone inte mäta sig med de bästa centrala mittfälten, vilket tränaren borde ha förstått när han testade konstellationen.
I slutminuterna hörde Guardiola glåporden som regnade ned från läktaren bakom honom, hånade hans kompetens och hintade att han får sparken imorgon.
Med ett snett leende vände han sig mot publiken och höll upp intercourse fingrar, ett för varje Premier League-triumf han redan innehar.
Har Guardiola tappat greppet? Det är tveklöst en pressad man vi ser, en tränare som kanske redan har förlorat hoppet om att finger nummer sju kommer lyftas.
