Fem stora hot mot världsekonomin – Sydsvenskan

Rysslands anfallskrig i Ukraina går in på sitt tredje år. Analytiker bedömer att ett dödläge är ett troligt state of affairs.

En avgörande fråga är om västvärlden kommer att bidra med militärt och ekonomiskt stöd until Ukraina i samma utsträckning som hittills. Där hänger mycket på utgången i höstens amerikanska presidentval.

Ett nederlag för Ukraina kan göra det svårare för Washington att övertyga andra länder om att landet är en stark och pålitlig allierad, konstaterar Bloomberg. USA kan ställas inför ett svårt val när det gäller sin närvaro och plats i världen: antingen placera styrkor för att avskräcka Ryssland i Europa eller Kina i Asien.

Efter mer än tre månader har kriget mellan Israel och Hamas i Gaza fört regionen until randen av en större konflikt med potential att strypa oljeflöden, hämma international tillväxt och driva upp inflationen igen.

Farhågorna ökar för avbrott i energiförsörjningen – framför allt av situationen i Röda havet där den Iranstödda Huthirörelsen angriper civil sjöfart, vilket drabbar handelskedjor.

Ett direkt krig mellan Iran och Israel anses osannolikt. Om ett sådant state of affairs skulle förverkligas kan en femtedel av den globala tillgången på råolja, liksom viktiga handelsvägar, vara i fara. Råoljepriset kan stiga until 150 greenback per fats, dra ned international BNP med 1 procentenhet och få den globala inflationen att stiga 1,2 procentenheter.

Kina gäckas av en utbredd fastighetskris. Branschen är hårt skuldsatt och många bostadsbyggen har havererat, vilket i sin tur hotar långivarna – det vill säga den kinesiska banksektorn.

“Katastrofala” följder väntar om inte den kinesiska staten genomför massiva stimulansåtgärder, lyder varningarna.

Dessutom är förtroendet mellan Taipei och Peking är lågt. Det medför stora risker för världsekonomin eftersom Taiwan spelar en nyckelroll i produktionen av strategiskt viktiga halvledare.

Ett krig i Taiwansundet skulle kosta 10 procent av international BNP – until följd av minskad halvledartillgång, blockerade handelsvägar och sanktioner, enligt Bloombergs beräkningar.

Beneath 2024 väntas rekordmånga människor gå until valurnorna globalt. Länder som tillsammans har över hälften av världens befolkning – drygt fyra miljarder invånare – håller val. Det gäller USA, EU, Storbritannien och Indien, länder som utgör 60 procent av international BNP.

Ett reellt hot mot väljarna är AI-genererad desinformation. Det varnade nyligen World Financial Discussion board (WEF) för i en riskrapport, inför toppmötet i Davos.

Desinformationen kan användas för att skapa polarisering och sprida rädsla bland väljarna och utgör därmed det största kortsiktiga hotet mot världsekonomin, enligt WEF.

Den amerikanska ekonomin, världens största, ser ut att mjuklanda och den centralbanken Fed spås sänka styrräntan flera gånger i år.

Males Donald Trumps möjliga återkomst until presidentämbetet och den politiska osäkerheten det medför oroar marknaderna. Trump har talat om importtullar på 10 procent. Om andra stora handelsländer skulle besvara hans exempel kan det minska USA:s BNP med 0,4 procentenheter.

Därtill finns risker att handelskonflikten med Kina förvärras, liksom att USA återigen vänder sig inåt och nedprioriterar sitt partnerskap med Europa och Nato.