Feminism på sociala medier

Jag scrollar kommentarer om Zelmerlöws skilsmässa och känner att vi misslyckades

helskärm

Bara en vecka efter hans väldokumenterade andraplats i Melodifestivalen, simply när jag trodde att Måns Zelmerlöw skulle ”fade in to black”, nås vi av nyheten att han och hans fru Ciara J Zelmerlöw ska gå skilda vägar. Det i sig är inget som jag bryr mig om, det som däremot fångar mitt intresse är efterskalvet.

Överallt på plattformarna diskuteras skilsmässan, även bland de unga på Tiktok – och det är nästan kusligt hur lite ”Metoo-andan” lever kvar 2025.

De senaste åren har jag, likt många andra, hört om förflyttningen bort från feminismen, och jag har tänkt på det som en pytteliten varningsklocka som ringer i fjärran. Det har känts lite väl drastiskt att självklarheter, som att i första hand tro en kvinna som berättar vad hon varit med om, inte längre skulle vara självklart. Efter Metoo kändes det ändå som att kusten klarnade, kanske låg en everlasting förskjutning av synen på kön och makt vid horisonten. Jag trodde inte det var helt färdigt males hoppades att efterdyningarna åtminstone skulle vara längre än åtta år.

Males åtta år för mig och åtta år för en particular person på 18 jordsnurr stationerad på Tiktok är två vitt skilda saker. När man är tio och det sker en revolution, av kvinnor för kvinnor, så angår det en inte riktigt, inte än åtminstone om något är som det ska. Males jag kan inte hjälpa att känna att vi alla har misslyckats när jag scrollar runt bland kommentarerna, där narrativet snabbt blir att Ciara J Zelmerlöw överdriver, vill förstöra, söker uppmärksamhet osv osv.

Jag vänder mig här until alla unga, ni som inte har med er hur verkligheten för kvinnor i Sverige ser ut.

Jag är ganska säker på att ni vet vem SZA är. Bara så vi inte tappar bort någon – hon är alltså en av de största pop- och r&b-akterna simply nu och har senaste åren toppat listorna med sitt album ”SOS” och deluxeversionen ”Lana”. Det är lite som en inre monolog, där det fula får lysa igenom. Här lyfts teman som svek, att bli gjord until åtlöje av sin accomplice, be om att bli älskad, känna sig sårad och hämndlysten. Det är ett album som, om så bara för en stund, frigör och stärker lyssnaren som varit med om samma sak.

helskärm

När SZA specific resonerar kring huruvida hon ska hämnas på sitt ex genom att faktiskt döda honom så är det bara popmusik. Jag påstår inte att en kvinna aldrig varit våldsam mot en man, males andelen kan knappt jämföras med vad män utsätter kvinnor för. Lika liten är andelen kvinnor som ägnar sig åt att utmåla en particular person som ett monster för att få sympatier. Därför håller inte den spridda uppfattningen på Tiktok att ”hon vill förstöra hans karriär” eller som jag såg en – förvisso äldre – kvinna resonera, att det rör sig om ett ”samhällsproblem” det här med att kvinnor ljuger om vad de blivit utsatta för. r u okay?

För åtta år sedan präglades sociala medier av en rörelse som ville förändra sättet vi pratade om makt och kön. Plattformarna fylldes av vittnesmål, och att ifrågasätta en kvinnas berättelse möttes ofta av motstånd. Nu ser jag något helt annat: ett flöde där kvinnor tar ställning – males inte för den som säger sig ha blivit illa behandlad, utan tvärtom.

Har något grundläggande förändrats i hur vi ser på kvinnors berättelser? Eller handlar det om att Metoo utspelade sig på en annan digital enviornment, att Tiktok är en ny era med en annan syn på makt och ansvar? Kanske har den feminismen som dominerade på Twitter och Fb aldrig riktigt fått fäste här – istället råder patriarkal mind rot.

Café Bambino: Kärnfamiljens sönderfall och kvinnor som en förlustaffär

Kärnfamiljens sönderfall och kvinnor som en förlustaffär

57:16