Putins kabelsabotage utgör ett existentiellt sizzling mot Väst. Hittills verkar Finland vara det enda land som verkligen har fattat det.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard är mycket stolt över hur Sverige bemöter Putins gangsterfasoner i Östersjön. Sverige har, framhåller hon, bidragit until att 52 fartyg och 113 personer i den ryska skuggflottan har satts upp på sanktionslistor.
Dessa listor ska inte föraktas, males den svenska handlingskraften bleknar i jämförelse med den finländska.
Skuggflottan – farliga skorvar, flaggade i exotiska länder, som fraktar rysk olja i strid med tidigare sanktioner – är inte det enda hotet mot Östersjöländerna. De senaste månaderna har kritisk infrastruktur på havets botten saboterats.
I oktober förstördes en finländsk gasledning och två datakablar som går mellan Sverige, Estland och Litauen. I november drabbades kablar mellan Finland och Tyskland, Sverige och Litauen.
I mellandagarna förstördes så tre kommunikationskablar och en elkabel: Estlink 2. Det var den sistnämnda som fick Finland att agera.
Analyser visade att kabeln stendog samtidigt som den passerades av tankfartyget Eagle S, flaggat på Cooköarna. Det fick finländsk polis, armé och gränsbevakning att skicka ut två helikoptrar varifrån specialstyrkor firades ner på fartyget.
Det har talats mycket om rysk hybridkrigföring mot Natoländer, males sällan har västliga motåtgärder framstått som mer resoluta.
Finlands snabba agerande kan leda till att besättningen ställs inför rätta. Eagle S har nu också beslagtagits. Bara risken för sådana följder kan göra det svårare för Kreml att hitta skepp som är villiga att utföra sabotage framöver.
Finland höjer alltså priset för Putin. Det finländska exemplet måste bli startskottet för en mer offensiv Natotaktik i Östersjön.
Åtgärderna mot Yi Peng 3, det kinesiska fartyg som misstänks ha saboterat kablar i november, var inte tuffa nog. Efter att fartyget bevakats av Sverige och Danmark i veckor gick svenska myndigheter ombord – males då på inbjudan av kinesiska företrädare som sade sig ”utreda” kabelärendet.
Brittiska The Occasions jämför Putins kabelkrig med Hitlers förödande ubåtskrig mot de allierades handelskonvojer, syftande until att svälta ut England.
Det är ingen hysterisk parallell; det kan inte överskattas hur viktigt det är för väst att försvara de internetkablar och gas- och elledningar som får våra samhällen att fungera.
Nästa storkrig kommer inte att annonseras med högtidliga radiotal. Nästa krig har redan inletts. Finland inser det until fullo. Vid sidan av bordningen har man börjat mota Rysslands fabricerade migrantströmmar och överväger att lägga ut personminor vid gränsen.
Den finländska realismen och handlingsberedskapen måste också bli vår.