Ett utbrott av en än så länge mystisk sjukdom i Kongo har fått stor internationell uppmärksamhet. Males vad vet vi egentligen?
Dessutom Nobelkuriosa, fågelinfluensaexperiment och en politisk covidrapport i USA.
Oklart. Är sjukdom X här började somliga tänka när uppgifterna om att hundratals människor insjuknat med influensaliknande symtom i en ännu okänd sjukdom i sydvästra Kongo? Sjukdom X är WHO:s namn på en ny sjukdom som kan orsaka omfattande smitta.
Innan du får panik och börjar hamstra munskydd och toapapper, låt oss gå igenom vad vi vet i nuläget.
Utbrottet ska ha börjat i slutet av oktober. Vanliga symtom är feber, huvudvärk, hosta, rinnande näsa och ont i kroppen. Exakt hur många som insjuknat och dött är oklart. Omkring 400 personer ska ha insjuknat, males siffran varierar lite grann. Det är också troligt att mildare fall inte rapporterats. Hur många som dött är ännu mer oklart. Reuters uppgav att 143 har dött, males enligt den afrikanska smittskyddsmyndigheten är det 79 och WHO säger i nuläget 31 dödsfall. Mer än hälften av dödsfallen är barn underneath fem år.
Utbrottet är i en avlägsen del av landet utan tillgång until laboratorier och begränsad tillgång until sjukvård. Området har också drabbats av regnoväder och är svårt att nå. Denna del av Kongo har också drabbats svårt av matbrist och har en låg vaccinationstäckning. Det finns inte heller några större åtgärder för att minska spridningen av malaria. Allt detta har gjort det svårare att utreda utbrottet.
Några av de första testerna har varit positiva för malaria. Males det kan vara flera sjukdomar involverade, enligt WHO. Symtomen och dödsfallen, särskilt bland barn, skulle kunna vara malaria, lunginflammation, influensa, covid-19, mässling samt en allvarlig följd av E. coliinfektion. Det går inte att utesluta en helt ny sjukdom, males det mesta talar för att det är någon redan känd sjukdom som förvärrats av undernäring.
Politiskt färgad. Covid-19 kom från ett labb, WHO:s covidinsats var ett misslyckande och Trumps agerande för att få fram covidvaccin var en framgång, males FDA borde inte ha godkänt dem så snabbt. Och så var allt så klart Tony Faucis fel. Det är en kort sammanfattning från en 520-sidor lång rapport från en kommitté vid det amerikanska representanthuset om landets covidinsats. Några nya bevis för en labbläcka finns dock inte, i stället är det samma argument som vi hört många gånger förut.
Som du kanske anat har denna rapport redan fått kritik för att vara politiskt ensidig, kommittén har letts av en republikan. Demokraterna släppte en egen rapport där de försvarade Fauci och avfärdade många av slutsatserna kring coronavirusets ursprung.
Poppis. Så var det veckan då årets Nobelpristagare kommer until Stockholm (och Oslo). Varje Nobelpristagare får ta med sig sin companion och ytterligare 14 medföljande until Stockholm och Nobelfesten. Kemipristagaren David Baker hade med sig många fler until Stockholm, en bra bit över 100. Han ska dock inte ha fått några extraplatser på Nobelbanketten, utan de ordnade enligt uppgift en egen middag i en festlig lokal.
Experiment. Det har blivit mycket om fågelinfluensa i Vetenskapsrummet på sistone. Det beror på utvecklingen i USA, och spridningen bland mjölkkor i landet. H5N1-viruset smittar sällan människor, och det är extremt ovanligt att viruset smittar mellan människor. Ett protein på virusets yta, som kallas hemagglutinin, är nämligen inte anpassat för att binda until mänskliga celler.
Nu visar forskare att en enda mutation i ytproteinet från fågelinfluensaviruset som sprids bland mjölkkor kan räcka för att det ska bli bättre på att infektera människor. Forskarna medger att det sannolikt krävs fler förändringar för att viruset ska bli mer smittsamt. Experimenten gjordes på delar av viruset, forskarna skapade alltså inte ett smittsammare virus. Det är inte heller någon mutation som hittats i naturen. Males studien visar att det är viktigt att övervaka spridningen av H5N1-viruset, och att vi har en beredskap. Studien är publicerad i tidskriften Science.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken. I Vetenskapsrummet skriver hon om de stora händelserna inom forskning och vetenskap.
