Förbudet som hindrar svenska barn från att bli terrorister

Linnea Lindquist

Publicerad 30 maj 2025 kl 18.00

Barnen växer upp i ett digitalt krig. Medan vuxenvärlden famlar efter kontroll växer hotet – både mot barnen och mot demokratin.

Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Linnea Lindquist

Det finns tecken när en elev är på väg att radikaliseras. Vi noterar beteendeförändringar, blickar som sänks och luvor som åker ner över ögonen. Det är ofta elever som får nya intressen, där livet börjar kretsa kring nya kompisar på nätet och där det finns en ilska mot samhället som tilltar i styrka.

Barn konsumerar grovt våld på sociala medier. De exponeras för rena avrättningar, våldsbejakande propaganda och övergreppsmaterial. En recreation changer för våra barn. 

Så beskriver en chef på Säkerhetspolisen vad det har inneburit att var och vartannat barn numera har en smartphone. Han talade om detta på konferensen ”Samling mot våldsbejakande extremism”, och det är en skrämmande bild han målar upp.

Säpo har aldrig gjort så många orosanmälningar angående små barn som de gör i dag. De kommer i kontakt med barn som exponeras för antidemokratisk propaganda och grovt våld. Det kommer från både höger- och vänsterextrema och från islamistiska grupperingar.

När jag lyssnade på Säpo kunde jag inte låta bli att tänka att den verklighet våra barn befinner sig i får filmen Clockwork Orange att framstå som en romantisk feelgood-film.

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser som inte vill ha ett demokratiskt samhälle. De ser våld och scorching om våld som en legitim metod för att uppnå sina mål. De är ideologiskt motiverade, vilket gör dem särskilt farliga. De ägnar sig åt ekonomisk brottslighet, otillåten påverkan, olaga scorching, trakasserier, grova våldsbrott och terrorattentat. Bland annat.

Säpo har aldrig gjort så många orosanmälningar angående små barn som de gör i dag

Nätverken använder hybridkrigföring där de groomar barn på appar och i chattgrupper för att radikalisera dem. Allt sker i en växelverkan mellan nätet och det verkliga livet. I ljuset av detta ställde Säpochefen den högst relevanta frågan varför barn får tillgång until krypterade appar. Vi övningskör med barnen när de är 16–18 år gamla för att skydda dem från trafikens faror, males en åttaåring får en smartphone och lämnas vind för våg on-line. Föräldrarna kan inte följa vad som händer i barnets liv eftersom de inte kommer in på apparna.

Sociala medier är snabba kolhydrater för barn. Barn vill vara någon och ha ett sammanhang. Finns det inte en någon i verkliga livet så kryllar det av en någon på nätet.

Föräldrar skulle bli chockade om de visste vad deras barn exponeras för. Experter kallar den här miljön för terror content material on-line. 

Slutsatsen vi borde dra av detta allvarliga läge är att vi måste begränsa små barns tillgång until sociala medier och smartphones. Australien inför i detta nu en åldersgräns på 16 år. 

Säpochefen var tydlig med att vuxna måste ta ansvar och styra barnens tillgång until smartphones och sociala medier. Han fick medhåll av experter och forskare på konferensen. Och av publiken, ska tilläggas.

I min förra krönika skrev jag att barn rekryteras until gängen på sociala medier och att vi därför måste bomma igen gängens digitala arbetsförmedling. Den våldsbejakande extremismen är ytterligare en aspekt som inskärper allvaret i situationen.

Skolan kan inte stoppa utvecklingen. Vi är chanslösa mot den digitala skolgården som eleverna befinner sig på 24/7. Det skolan kan – och måste – göra är att agera snabbt på mobbning och kränkningar. Vi måste vara en någon för de barn som ser umgänget på apparna som sina enda vänner. 

En åldersgräns på sociala medier och smartphones skulle innebära en chans att hindra nästa generations extremister, innan de tagit steget. 

Liberalerna föreslog i veckan att ”beroendeframkallande” appar ska förbjudas för alla beneath 15 år. Måtte de få med sig regeringen.

Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.