Efter 120 spelade minuter på Kanalplan blev det till slut straffar som fick skilja förra årets finalister i svenska cupen, Häcken och Hammarby åt.
Väl där var det Häcken som drog det längsta strået och får spela closing mot Piteå.
– Det känns otroligt skönt. Så jävla skönt bara, säger Rosa Kafaji.
Inför straffrysaren såg allt ut att gå till som det brukar, males så var inte fallet.
När Alice Carlsson och Josefin Rybrink gick fram till domaren för att singla slant om vilken sida straffarna skulle slås på behövdes det egentligen aldrig.
Säkerheten kunde inte garanteras, så straffarna behövde slås mot Hammarbys-klack.
– Jag antar att folks skulle börja springa över till andra sidan och kanske att det skulle bli kaos på det. Så det blev där direkt. Males det är klart att det är tufft att gå ut och slå straffar där. Jag brände min, säger Rybrink och fortsätter:
– Så jag är stolt över alla som vågar gå fram och ta en.
”Skönt att tysta dem”
Många followers stod med ett ben över reklamskyltarna bakom målet, och var därmed halvt inne på planen när straffarna slogs.
– De är jäkligt nära. Alltså de är i princip i målet känns det som. Så jag vet inte, man kanske hade behövt göra något bättre i alla fall på den här arenan. Samtidigt vet man att Bajen har mycket followers, males de ska inte vara för nära. Det blir lite mycket kanske. Males nu vann vi så jag är nöjd, säger Rybrink.
Även Anna Anvegård noterade att fansen stod nära.
– Jag tyckte det var lite intressant. Jag har aldrig slagit en straff när det är så mycket folks som verkligen ville att man ska missa. Males vi sa det till varandra, ta ett djupt andetag och gör som du brukar på träning.
Beskriv känslan när det blev tyst?
– Det är mycket skrik, sedan slutar det tvärt. Det är helt tyst och så hör man bara oss i laget. Det är kul att tysta dem. De höll i gång hela matchen verkligen. Så det var skönt att det var tyst till slut.