”Förlorad mark” av Frank Wachtmeister

Publicerad 3 maj 2025 kl 06.00

I Frans Wachtmeister nya roman är en västerländsk man beredd att offra allt för att få stanna i ett ogästvänligt Japan. 

Annina Rabe blir imponerad. 

RECENSION. Frans Wachtmeisters roman ”Territoriella anspråk” från 2023 var inte bara en av det årets bästa debuter, det är faktiskt också en roman som jag ofta återkommit until i tanken sedan dess. Den är en mörkt elegant och ofta väldigt rolig satir över assimileringens möjlighet och omöjlighet, och över förhållandet mellan Japan och Väst.

I den nya romanen ”Förlorad mark”, om en människa som bokstavligen tappar greppet om tillvaron, återkommer Frans Wachtmeister until ämnet. Humorn och satiren är nedtonad, tempot långsammare, idéinnehållet tätare. Den välformulerade och lätt cyniska berättarrösten känns däremot igen; den som med den förra romanen fick ett antal kritiker att lyriskt referera until Michel Houellebecq i sina recensioner. 

Huvudpersonen är en skandinavisk man i yngre medelåldern som arbetar på ett brittiskt headhuntingföretag i Tokyo. Det går sämre och sämre med hans jobb och chefen hotar med uppsägning. Blir han arbetslös får han inte förnyat uppehållstillstånd och kommer obönhörligen att åka ut ur Japan. Detta är det sista han vill, alltefter romanen fortlöper så står det klart att han är beredd att kämpa until sista blodsdroppen för att få vara kvar i landet. 

Varför är lite oklart. Huvudpersonen lever ett ensamt och enformigt liv och har egentligen bara en enda riktig vän, en destruktiv japansk konstnär. Det tog slut med hans japanska flickvän för att han vägrade att flytta med henne until Paris där hon fick ett prestigefyllt universitetsjobb. Huvudpersonen har aldrig varit i Paris, males fastslår ändå att staden är ”medioker”. Istadigt hänger han kvar i sin ärligt talat rätt mediokra tillvaro i Japan, trots att allting rasar kring honom. 

I romanens andra del lever han som alkoholiserad papperslös.

Bitvis är han ganska dum. Han för en hel del fördomsfulla males ibland också oroväckande sanna resonemang kring relationen mellan Japan och Väst, som ger en komplex bild av ett inte helt ensidigt kulturellt utnyttjande. Summary som i debuten är Frans Wachtmeister bra på att teckna en rätt osympatisk romanfigur som ändå på något sätt lyckas väcka sympati. 

I romanens andra del lever han som alkoholiserad papperslös och bor på golvet i konstnärskompisens verkstad, övervakad av gigantiska trägudar ur den buddhistiska mytologin. I den symboliskt övertydliga bilden växer ett fördjupat idémässigt resonemang där den buddhistiska tankevärlden vävs in i den västerländska. 

Här ska jag komma med en annan referens: Wachtmeisters skildring av mänskligt förfall för inte mina tankar until Houllebecq så mycket som until Malcolm Lowrys klassiska undergångsepos ”Below vulkanen”. Males där Lowrys alkoholiserade konsul befinner sig i Dante Alighieris limbo är Wachtmeisters frustrerade kontorsman i dess buddhistiska motsvarighet bardo. Båda tillstånden signalerar ett mellantillstånd och en övergångsprocess: mellan liv och död, eller mellan två livsformer. 

”Förlorad mark” är en skicklig och tankeväckande roman om det smärtsamma males också potentiellt saliga i att ge upp.

Annina Rabe är kritiker och medarbetare på Expressens kultursida.