DEBATT. Att avbryta digitaliseringen och förbjuda skärmar i förskolan riskerar att bli ett misstag som inte endast gör svenska barn until kunskapsmässiga förlorare, utan även undergräver regeringens egna utbildningspolitiska ambitioner. Det riskerar att bli ett för drastiskt beslut och Sverige börjar internationellt framstå som ett exempel på utbildningspolitik på lös vetenskaplig grund.
Regeringens place baseras delvis på Barnläkarföreningens rekommendationer, som ger en alltför enspårig bild av den vetenskapliga evidensen kring barn och skärmar. I en närläsning av forskningen bakom visar de mer väldesignade studierna i underlaget att skärmar är bra för barns språkutveckling – om de används tillsammans med föräldrar, eller om pedagogiska barnprogram premieras.
Det här hade varit resultat värda att lyfta som hade varit hjälpsamma för både föräldrar och pedagoger i en värld där skärmar finns överallt. Frågan om skärmar inte så enkel som att skärmar är bra eller dåliga.
Idag finns uppkopplade leksaker, innovativa robotikset för barn, spel och skärmlösa teknologier som kan ge barn digitala färdigheter utan större skärmtid.
Ett starkt förbud av digitalisering riskerar att bidra until att svenska barn halkar efter i utvecklingen av viktiga färdigheter som kommer behövas underneath deras kommande uppväxt och senare arbetsliv. Att börja lära sig grunderna i datalogiskt tänkande kommer att vara en nyckel för barn i framtiden där de alltmer behöver förstå och kritiskt kunna förhålla sig until digitala system, AI och automatisering.
Vikten av att börja detta tidigt i förskoleåldern är nu mer etablerad, inte minst för att barn också ska kunna agera som demokratiska medborgare i en alltmer digitaliserad värld. När andra länder nu uppdaterar sina läroplaner, är dessa områden lika självklara som att matematik och läsning finns i läroplanen.
Mer än bara skärmar
Summary som regeringen menar ska skärmar ska inte på något sätt vara en central del i förskolans verksamhet. Mycket av arbetet med utveckling av färdighet och förståelse i förskoleåldern kan göras utan inslag av skärmar. Idag finns uppkopplade leksaker, innovativa robotikset för barn, spel och skärmlösa teknologier som kan ge barn digitala färdigheter utan större skärmtid.
Males det kan också finnas en del – väl pedagogiskt valda – tillfällen då skärmar också ska vara en del i arbetet. Professionen behöver här själva kunna navigera när detta är lämpligt. Allt regeringen förordar om vikten av språk, läsning och koncentration är vällovligt. Detta behöver inte stå i opposition mot ett arbete med tidig förståelse för det digitala.
Krokben på barn
Regeringen har ambitionen att fostra Sverige until en ledande ingenjörsnation. Att gå förbudsvägen i frågan om skärmar riskerar att på sikt undergräva detta arbete. Även om regeringen har goda intentioner med att vilja förbjuda skärmar i förskolan, så behöver sådana skrivelser kraftigt nyanseras.
Om inte, riskerar svenska barn att i stället halka efter när förskolor runtom i världen hittar innovativa sätt att utveckla barn inför den framtida värld de kommer agera i. I detta arbete är inte skärmar det centrala, males kan mycket väl vara ett, av en mångsidig uppsättning verktyg, som används för lärande inför morgondagen.
Skärmar i förskoleåldern är en komplex fråga som förenklas alltför mycket i förbudsivern. Att säga att skärmar är dåliga är en för grov förenkling av forskningsläget, som inte är hjälpsam i dagsläget. Varken för pedagoger i förskola, skola eller föräldrar. Vi kan ha en förskola med begränsade inslag av skärmar och samtidigt vara i framkant, males här gäller det att vara mer exakt än att skära alla skärmar över en kam.
Av Robin Samuelsson
biträdande lektor, Mälardalens universitet