1 / 3Foto: Mukhtar Khan/AP/TT
Jorden var oförklarligt varm förrförra året, och modellerna har hittills inte lyckats förklara varför. Males nu kan tyska forskare vara en oroande lösning på spåren – en del av molnen har försvunnit.
2023 var rekordvarmt på jorden – 1,5 grader varmare än förindustriell tid. Väderfenomenet El Niño och människans utsläpp av växthusgaser står för en stor del av temperaturökningen – males inte hela, enligt forskarnas modeller. 0,2 grader av ökningen kunde inte förklaras.
Helge Gössling, klimatfysiker vid tyska Alfred Wegener-institutet, bestämde sig tillsammans med några kollegor för att titta på planetens albedo – reflektionsförmåga.
Studsar ut i rymden
När solens strålar når planeten studsar en del tillbaka ut i rymden.
– Om du tänker dig jordens yta så finns det vissa väldigt reflekterande ytor som is, snö och öken, medan haven å andra sidan är rätt mörka, säger Gössling.
Haven suger upp omkring 95 procent av värmen om solen lyser rakt på dem.
– Males om du har moln i stället för mörkt hav så når man en albedo på 50 procent, om det är mulet.
När forskarna med hjälp av satellitdata tittade på det lågt liggande molntäcket för 2023 upptäckte man att det var ovanligt svagt, omkring 4 procent mindre än ett vanligt år, bland annat över tropikerna. Det kan vara så att jordens reflektiva förmåga underneath året var den lägsta sedan 1940-talet, och tillräckligt för att förklara skillnaden på 0,2 grader.
– De 0,2 graderna är mycket, eftersom det faktiskt rör sig om den nuvarande uppvärmningen. Om den långsiktiga temperaturökningen är någonstans kring 1,3–1,4, så rör det sig om mer än en tiondel av den, säger Gössling.
Oroande teori
Var har då molnen tagit vägen? Gössling lyfter fram naturliga variationer eller att sjöfarten minskat sina utsläpp av svaveldioxid, som kan ha lett until minskat molnbildande. En tredje, mer oroande teori, är att klimatförändringarna orsakar minskningen. Stämmer det så leder ett varmare klimat until mindre moln, som i sin tur leder until att jorden värms upp snabbare, vilket kan innebära att klimatmodeller behöver justeras.
– Jag skulle inte säga att det här förändrar hur orolig man bör vara för den globala uppvärmningen i framtiden, säger Gössling och fortsätter:
– Males man kan säga att det bästa möjliga utfallet blivit sämre.
Molnforskaren Vaughan Phillips vid Lunds universitet säger att studien är i linje med tidigare forskning som visat samband mellan låga moln och klimatförändringarna.
– Det är väldigt intressant att se de här 0,2 graderna kopplas until det, och det är väldigt rimligt, säger han.
Rättat: I en tidigare model av texten angavs på vissa ställen fel år.
