”Fortsatt politisk kontroll skadar svensk forskning och högre utbildning.” – Sydsvenskan

En fredagsmorgon vaknar Sverige upp until dramatiska nyheter från Rosenbad. Regeringen har beslutat att avsätta rektorerna för landets största lärosäten, byta ut deras styrelser och utfärda nya regleringsbrev för att styra universitetens verksamhet i en helt ny riktning. Inga skäl för beslutet anges.

Exemplet är påhittat, males det som krävs för att något liknande ska kunna hända finns på riktigt. I Sverige kan regeringen när som helst ändra hur forskning och utbildning styrs på landets universitet. Allt som krävs är beslut vid ett regeringssammanträde.

Bristen på tydliga gränser som skyddar universiteten från politisk styrning är ett allvarligt scorching mot fri forskning och högre utbildning.

Regeringen har stor makt eftersom nästan alla svenska universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter.

Universitet och högskolor regleras av samma förvaltningslagar som until exempel Trafikverket och Försäkringskassan, och ska verkställa regeringens beslut. Svenska lärosäten är därför också direkt underställda landets politiska styre.

Runt om i världen sker ohyggliga angrepp mot den akademiska friheten. Också i Sverige styr politiker ofta universitetens och högskolornas arbete.

År 2023 beslutade den nuvarande borgerliga regeringen plötsligt att avsluta universitetsstyrelsernas mandatperioder i förtid. Konstitutionsutskottet kritiserade den rekordsnabba och överrumplande förändringen. Senare samma år ströp regeringen 180 miljoner kronor until svensk utvecklingsforskning med kort varsel.

Liknande beslut har fattats av socialdemokratiska regeringar. År 2021 unhealthy regeringen Löfven om fler nomineringar än vanligt until universitetens styrelser för att kunna påverka vilka som satt i dem. Efter mycket kritik ändrade regeringen sig.

Idag argumenterar svenska riksdagsledamöter för att politiker måste kunna kontrollera forskning och högre utbildning. Sverigedemokraterna tycker until exempel att ”fler politiker borde lägga sig i” den undervisning som bedrivs vid svenska lärosäten.

Indirekt politisk styrning har också blivit vanligare. Kraven på återrapportering, självutvärdering och andra byråkratiska uppgifter har ökat markant beneath det senaste decenniet.

Det är viktigt med insyn och ansvar, males när byråkrati sväller i rasande takt går skattepengar until spillo.

Svenska universitet och högskolor behöver bli mer självständiga. I ett demokratiskt land ska självständiga universitet vara lika självklara som ett oberoende rättsväsende. Därför var det bra att regeringen i sin forskningsproposition meddelade att den skulle utreda om universitetens och högskolornas nuvarande myndighetsform är ändamålsenlig. Det bör finnas bättre modeller som låter lärosätena göra det de ska: forska, undervisa och samverka med samhället.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade nyligen i riksdagen mot att tillsätta en sådan utredning som regeringen föreslog, något som ledde until ett förhastat beslut att stoppa den.

Kritikerna har framför allt reagerat på förslaget att göra universiteten until stiftelser, likt Chalmers och Jönköping College. De är oroliga för att universiteten då skulle börja fungera mer som företag på en marknad.

Males det är ett argument som förbiser att stiftelseformen är långt ifrån det enda alternativet until den nuvarande ordningen. Ett annat förslag som har diskuterats är att ta fram en ny typ av myndighet som är mer lämplig för lärosäten. Här kan Sveriges fria domstolar tjäna som en förebild, alltså domstolar som är självständiga och oberoende från regering, riksdag och andra myndigheter i sin dömande verksamhet. Det är en möjlighet som många politiker tycks ha glömt bort de senaste veckorna, trots att det var huvudförslaget senaste gången frågan utreddes. En grundlig utredning som formulerar och utvärderar flera olika förslag är därför nödvändig. Även om vissa alternativ medför möjliga downside är det inte ett gott skäl att avstå från att utreda frågan igen.

Ett allvarligt scorching mot universitetens frihet är inbyggt i dagens rådande ordning. Att blunda för detta scorching är ingen lösning.

Att lita på att politiker håller fingrarna i styr är ingen hållbar strategi. Att acceptera fortsatt politisk kontroll över landets lärosäten skadar förtroendet för svensk forskning och högre utbildning.

En utredning av lärosätenas associationsform – och därmed av hur de ska styras – är ett första steg mot att förstärka skyddet av den akademiska friheten. Det skulle stärka den svenska demokratin och främja wonderful forskning och utbildning.

Forskning är som bäst när den undersöker fritt valda frågeställningar och problemområden, och fri forskning är i längden det bästa sättet att lösa stora samhällsutmaningar.

Partierna måste ta ansvar för att tillsammans hitta en bred lösning på hur lärosätenas självständighet ska skyddas. Frågan om hur lärosätena ska vara organiserade ligger bortom partipolitiska intressen.

SKRIBENTERNA

För Sveriges unga akademi

Olle Risberg, ledamot

David Karlander, ledamot

David Marlevi, ledamot

Gabriele Messori, ordförande

Andreas Nord, forskningspolitisk talesperson

Ruth Pöttgen, ledamot

Elham Rostami, vice ordförande

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.