Friskolorna lär skratta hela vägen till banken | Linnea Lindquist

Linnea Lindquist

Publicerad 12 jun 2025 kl 18.00

Det finns en djup orättvisa i det svenska skolsystemet. Regeringens utredning löser inte problemet. Snarare tvärtom. 

Detta är en textual content av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Linnea Lindquist

Att arbeta som skolledare är kul nästan jämt. Jag skriver nästan eftersom skolpengens utformning är beneath all kritik. Det påverkar oss som arbetar i skolan.

Konsekvensen blir att eleverna inte får stöd, lärarna får för hög arbetsbelastning och friskolor får betalt för ett ansvar de inte har. 

Ett akut downside som måste lösas är lagstiftningen om bidrag på lika villkor. Det betyder i korthet att kommuner måste ge samma grundbelopp till friskolor som man ger till sina egna skolor.

Det kan verka vettigt vid en första anblick, eftersom alla skolor bedriver undervisning. Ansvaret skiljer sig dock åt. Det är bara kommunerna som måste säkerställa att varenda unge har en skolplats hyfsat nära hemmet. Det gör att kommunen måste ha dyra, små och utspridda skolor.

En annan konsekvens är det så kallade friskolestraffet. Om kommunen har underskott måste man betala ut en extrapeng till friskolorna, eftersom skolpengen har ökat. 

Denna regel leder till att kommunen betalar flera gånger för samma elever när de byter skola.

Först betalar man för eleven som byter, sedan för den tomma skolplatsen som uppstår och slutligen en straffavgift till friskolorna. Den genomsnittliga kostnaden per elev i kommunens skola ökar ju när klasskamrater lämnar.

Bidrag på lika villkor leder till en cynisk katt och råtta-lek där friskolor tjänar mångdubbelt för varje elev som byter till friskola. Om kommunen ger sina skolor ett additional tillskott beneath budgetåret måste man ersätta friskolorna med motsvarande summa.

Rektorer pressas från olika håll. Vi måste ha finances i balans för att slippa friskolestraffet. Samtidigt ska vi uppfylla skollagens krav på att alla elever ska få det stöd de behöver.

Alla som kan räkna fattar att det är en ekvation som inte går ihop.

Likvärdighetsutredningen och Riksrevisionen har konstaterat att systemet inte fungerar. De menar att skolpengens konstruktion gör att elever i kommunala skolor får sämre förutsättningar och att friskolor överkompenseras.

Jag har tjatat om det här i flera år och nu har frågan utretts, igen. I dag presenterades förslagen. Utredningen vill se en vägledande norm för skolpengen till kommunala grundskolor. Kommunen ska få göra ett avdrag på intercourse procent till friskolor. Det ska kompensera för ansvaret att ha skolor i alla geografiska delar av kommunen.

Det finns en detalj om undantag som är extremt viktig.

Det kommer att bli en lukrativ marknad för koncerner som vill dammsuga skolmarknaden på små Montessoriskolor.

Vid särskilda skäl kan kommunen avstå från att göra avdraget på intercourse procent och vid synnerliga skäl ska man kunna frångå principen om bidrag på lika villkor när man skjuter till additional pengar.

Annons

Särskilda skäl betyder att man vill kunna göra lite som man vill beneath täckmanteln flexibilitet. På svenska betyder den här krångliga detaljen att kommunerna i teorin lätt kan slippa göra avdraget på intercourse procent, males att de i praktiken kommer tvingas ersätta friskolor. I stället för att avskaffa den skadliga principen så villkorar man den.

Hade det funnits en ambition att lösa problemet hade man gjort tvärtom. Då hade kommunen behövt ha synnerliga skäl för att slippa avdraget och särskilda skäl för att inte betala friskolestraff. 

Min främsta invändning mot förslagen är dock att man inte avskaffar principen helt och hållet.

Skolkoncernerna har centrala organisationer med anställda som enbart arbetar med att överklaga kommunernas skolpengsbeslut. Nu öppnar man upp för att kommunpolitiker ska kunna göra fler tolkningar och undantag. Det kommer bli många juridiska processer och konflikter om tolkningar.

Som om inte det vore nog kommer valfriheten i praktiken att minska.

Ett avdrag på intercourse procent riskerar att döda de ideella friskolorna. Det är stor skillnad på om en kommun har en liten idéburen friskola eller om 30 procent av eleverna går i en bolagsskola. Det kommer att bli en lukrativ marknad för koncerner som vill dammsuga skolmarknaden på små Montessoriskolor.

Det var väl inte tanken?

Regeringen borde damma av likvärdighetsutredningens förslag i stället. Den föreslår att likabehandlingsprincipen avskaffas och att kommunen ska göra ett avdrag till friskolorna som baseras på den faktiska kostnaden för ansvaret.

Nu är det upp till regeringen att visa vilken sida de står på. Elevernas eller skolkoncernernas?

Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Till vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.