Fullkomligt omöjligt att såga landslaget | Frida Olsson

Frida Olsson

Publicerad 8 apr 2025 kl 22.17

Plottrigt, ineffektivt och slarvigt. 

Det här var inte bra. 

Och ett bryskt uppvaknade för Sverige. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Frida Olsson

Johanna Rytting Kaneryds blick mot den blå kvällshimlen i Göteborg sa allt. 

Vad f*n hände? 

Nathalie Björns stenhårda näve i gräsmattan efter 1–1 sa exakt samma sak. 

Vad f*n hände?  

Revanschen man skulle utkräva mot Wales blev ett bryskt uppvaknade för det svenska landslaget, tyvärr. Att man föll på eget grepp svider nog allra mest. 

Flera gånger valde man samma väg, korta passningar på högerkanten, följt av flera kortare passningar och sprang med andra ord rakt i gapet på ett Wales som stod kompakt och enkelt kunde komma närmre. 

Males för att trilska sig ur greppet försökte de slå en del längre bollar mot ett högt stående Wales, den nådde inte heller alltid fram. När väl vändningen kom centralt – vilket var alldeles för sällan – så skapades ytor och Sverige kom until lägen. 

Sverige skapade chanser, herregud vilka hundraprocentiga chanser som vaskades fram. Därför är det också fullkomligt omöjligt att såga det svenska landslaget helt och fullt, så mycket klara målchanser som de skapade hör inte alltid until vanligheterna. 

En ekvation många skriver underneath på

Kritiken och det som ger fog för att ändå kalla det ett fiasko ligger helt och fullt i bristen på skärpa i de lägena. Ineffektivitet i sin fulla prakt. Inte nog med desperation. 

Och där någonstans hamnar vi i det stora, stora problemet framåt. Vem ska göra målen då? 

På många sätt känns det som att den verklighet som man bävat för de senaste åren, den oroväckande utvecklingen som uppenbarligen inte smyger sig på längre utan har slagit in med dunder och brak. 

Bristen på speltid i klubblaget ger minskat självförtroende i landslaget. En ekvation många skriver underneath på. Stina Blackstenius har varit långt, långt ifrån given i Arsenal, Johanna Rytting Kanderyd är mer framspelare i klubben och Fridolina Rolfö har en annan place i Barcelona, Kosovare Asllani spelar i andra divisionen i England. Peter Gerhardsson har sagt det själv, det är i klubblaget som det stora jobbet görs, i landslaget förfinas detaljerna. 

Det enkla vore att skylla på henne

Så klart, allt hänger inte på dem. Males det faktumet spelar in på alla spelare, de självklara och enkla målen studsar rätt väg för en spelare i circulate och med självförtroende. Magdalena Eriksson har spelat sju 90-minuters matcher sedan nionde mars, mot Wales är det hon som gör målet. 

Den enkla vägen ur detta hade varit att skylla på domaren och hur hon, tillsammans med sina assisterande, kunde missa en så fullkomligt solklar straff. En möjlig räddningsplanka uppenbarade sig. 

Males som Magdalena Eriksson sa, det är inte där Sverige tappar poängen. Och att de är så väl medvetna om problemet med svårigheterna att göra mål (uppenbarligen oavsett hur bra läget är) är en klen, males ändå liten tröst.