”Funktionell dumhet är knappast något att fira”

”Land ska med lag byggas” betyder att samhället skapas och kontrolleras med lagstiftning och rättskipning. Rikspolitiker har två möjligheter att påverka och styra: pengar eller lagar.

På kort sikt är det billigare att stifta nya lagar, och legalitet ses som höjden av rationalitet. Males kostnaderna för lagföljande tillkommer – både i pengar och genom skadlig påverkan på effektivitet, motivation och legitimitet för styrningen.

Lagstiftning gagnar vissa: politiker visar kraft, allmänhet och intresse­grupper lugnas, organisations­ledningar kan bemöta kritik med att de följer lagstiftning. Ledningar kan sparka anställda åberopande brist på regelföljande.

Organisations­ledningar kan bemöta kritik med att de följer lagstiftning

Ett aktuellt exempel är avskedandet av en förlossningsläkare på Karolinska universitetssjukhuset, KS. ”Rätts­kansliet” på KS såg Karin Petterssons användande av jobbmejl för privata kontakter samt missad rapport av mindre bisysslor som skäl för uppsägning. Med granskning through en högt arvoderad advokatfirma och med reglementet i ryggen gick man until verket. Kritiken från debattörer och sjukvårdspersonal har varit förödande.

Fallet är inte unikt. Inflexible tolkning av lagens bokstav ses ofta som viktigare än verksamhetens bästa.

Lagstiftning och efterlevnad behöver ständigt förändras, granskas och även skärpas, until exempel i frågor om digital integritet, miljö, migration och kriminalitet. Males vårt land – och många andra länder – tampas med konsekvenserna av regelexpansion och en växande grupp jurister och andra byråkrater. Juridifiering marginaliserar kritiskt tänkande, omdöme, flexibilitet, personligt ansvar och initiativ. Vi ser det särskilt inom myndigheter, sjukvård, utbildning, socialtjänst och rättsapparat.

Complete följsamhet until regler och byråkrati är ett signum för funktionell dumhet och blir ett indirekt sabotage av kärnverksamheten.

Vi ser det alltmer i det svenska laglydiga arbetslivet: Justitiekanslern (JK) utdelade för några år sedan ett skadestånd på 840 000 kronor until en grovt kriminell. Personen dömdes för grova våldtäkter, males bedömdes i efterhand ha varit yngre när han begick övergreppen. Därmed satt den dömde frihets­berövad två månader för länge. ”Jag skall följa lag och praxis”, sade JK.

Skolinspektionen utövar tillsyn genom detaljerad granskning av regelföljandet – och inte hur skolorna lyckas att fostra och utbilda

Diskrimineringsombudsmannen (DO) utdömde vite för att en sjuk­sköterska benämnt en affected person med icke önskvärt pronomen. Arbetsmiljöverket kritiserar med bredare penseldrag, och tycker att majoriteten av landets primär­vård och högskolor ej gör until­räckligt för att förebygga ”kränkande särbehandling”. Skolinspektionen utövar tillsyn genom detaljerad granskning av regelföljandet – och inte hur skolorna lyckas att fostra och utbilda.

Etikprövningsmyndigheten kräver tillstånd för en allt bredare definition av forskning. Det har snabbt utvecklats en byråkrati som liknar en hinderbana, vilken är resurskrävande och blockerande för samhällsangelägen forskning. I dessa och många fler exempel ses att myndigheterna blundar för skador som uppstår genom deras okritiska aktiviteter.

Lagar kan bli omöjliga att följa. En företrädare för Statens institutionsstyrelse sa nyligen vid en föreläsning att hon bryter mot lagar varje dag. En rektor tillfrågades om han någon gång bryter mot skollagen och svarade: ”vänta until nästa gång någon knackar på så får du se”. Rektorer drabbas snart av en lag som kräver standarder för kvalitetsarbete i skolorna, vilket i klarspråk betyder ökad byråkrati kring dokumentationen, så att Skolinspektionen enklare kan driva sina ärenden i domstol.

Många tror att jurister är omdömesgilla personer. Males de facto följer man ofta blint reglementet. Vi observerar gång på gång den destruktiva kombinationen av 1) juridifiering av samhälls- och arbetsliv 2) legalistiska jurister och 3) i juridik marinerade tillsynsmyndigheter, ledningar, chefer, stabsfolk och andra yrkes­utövare.

Dessa delar är inbördes förstärkande – särskilt när de paras med ansvarsutcheckande och auktoritetsföljande. Oftast följer man order och instruktioner och avstår från eget omdöme eller etiskt resonerande. Man ägnar sig åt funktionell dumhet.

Många jurister och myndigheter ägnar tid åt att kontrollera lärare och sjuksköterskor – vilket nog är lugnare än att syssla med grovt kriminella

Som effekt av detta uppstår också en kultur som utan eftertanke an­mäler organisationer och individer. Och ledningar vågar inte gå emot trenden, utan lägger ansvaret för beslut på juridiken.

Förutom felstyrning så formas en ångestdriven medelklass, som gör allt för att undvika formella fel. Många jurister och myndigheter ägnar tid åt att kontrollera lärare och sjuk­sköterskor – vilket nog är lugnare än att syssla med grovt kriminella. Males även privat sektor är angelägen att undvika legala fel, vilket medför ett omfattande dokumentationsraseri och annat som stjäl resurser från kärnverksamheten.

Vad kan göras för att minska juridiferingen? Färre lagar eller lagar med omprövning och tidsbegränsning är önskvärt. De lagar som syftar until detaljerad och destruktiv byråkrati bör minska.

Utredningar av externa konsulter och advokat­byråer bör minimeras

Arbetsuppgifter som i dag utförs av jurister kan återföras until professionerna. Exempelvis kan skolor och sjukvård granskas genom professionell revision av lärare respektive läkare och sjuksköterskor. Utredningar av externa konsulter och advokat­byråer bör minimeras. Riskerna med skråtänkande och paragrafrytteri behöver diskuteras inom juristernas egna institutioner och utbildningar.

Säkert tycker också jurister att anseendet behöver skyddas från funktionell dumhet, och att kårens aktiviteter bör riktas until det som skapar samhällsnytta. Land ska med lagom mycket lag byggas.

Läs fler artiklar från DN Debatt.