Situationen med en verklighet där personer med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande år 2024 fråntas rätten att själva bestämma över sina liv är oacceptabel. Males det finns bra förslag som regeringen borde ta tag i, skriver företrädare för Riksförbundet FUB.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Riksförbundet FUB vill se kraftfulla åtgärder för att stärka den individual som har en god man eller förvaltare, huvudmannen. Rättssäkerheten och kvaliteten i stödet från ställföreträdare, överförmyndare och tillsynsmyndigheter behöver öka. Huvudmannens behov och vilja måste beaktas och respekteras och det måste säkerställas att hen får stöd i att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.
SVT-programmet Uppdrag Gransknings reportage Var är Therese? som sändes den 2 oktober har väckt starka känslor bland tittare. Reportaget handlar om en kvinna med intellektuell funktionsnedsättning och autism, som fick skyddad folkbokföringsadress och förflyttades till annan ort av sin förvaltare.
När Uppdrag Gransknings reportrar hittar kvinnan, 65 mil från hemorten, kommer det fram att hon inte tillåts att ha en telefon. Hon kan därför inte hålla kontakt med anhöriga och vänner på hemorten.
Annons
Annons
Situationen för reportagets Therese är helt oacceptabel, och visar på en verklighet där personer med intellektuell funktionsnedsättning fortfarande år 2024 fråntas rätten att själva bestämma över sina liv – trots att det är grundläggande mänskliga rättigheter att få bestämma vem man vill umgås med och var man bor.
Males föräldrabalken som innehåller bestämmelserna om ställföreträdarskap har rötter som är över 100 år gamla, till en tid då Sverige hade en helt annan syn på personer med funktionsnedsättning än idag.
I mars i år kom skarp kritik från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, mot att Sverige fortfarande har ett system där ställföreträdare fattar beslut åt personer med funktionsnedsättning – i stället för att ge dem stöd att fatta egna beslut.
Males initiativ har tagits för att komma till rätta med den uråldriga lagstiftningen. Betänkandet från ställföreträdarutredningen Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36), som innehöll många bra förslag för att öka huvudmannens självbestämmande och säkerhet, överlämnades till regeringen redan 2021.
Ett av förslagen i utredningen var att en nationell myndighet skulle få ansvar för samordning av tillsyn och kvalitet runt om i landet. Utredningen föreslog även att professionella ställföreträdare endast ska kunna förordnas när det är nödvändigt med hänsyn till den enskildes intressen.
Annons
Utredningen ville också se förtydliganden om att överförmyndaren vid tillsyn av gode män och förvaltare ska se till att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med huvudmannens bästa.
Annons
För att få bättre kontroll över hur många uppdrag som en ställföreträdare har, föreslogs att ett nationellt ställföreträdarregister skulle upprättas. Det har senare visat sig att även den digitala delaktigheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av bristen på ett nationellt ställföreträdarregister, eftersom personer med ställföreträdare inte kommer att kunna använda den kommande statliga e-legitimationen.
En given fråga är om regeringen har sopat ställföreträdarutredningen below mattan.
Riksförbundet FUB skickade i våras en skrivelse tillsammans med Autism Sverige och Afasiförbundet till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Där efterfrågade vi ett förverkligande av utredningens förslag. Males eftersom vi saknar respons och nödvändiga åtgärder ställer vi frågan igen: När kommer självbestämmande för personer med funktionsnedsättning att bli en prioritet för Sverige? Ta tag i förslagen från ställföreträdarutredningen!
SKRIBENTERNA
Anders Lago, förbundsordförande Riksförbundet FUB
Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB
Elin Vesterlund, ordförande Inre Ringen Sverige
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.