Ann-Charlotte Marteus
Nio av tio läkare med utomeuropeisk utbildning klarade inte provet som behövs för svensk legitimation. Åter höjs röster för att sänka kraven.
Nio av tio utländska läkare fick underkänt på det senaste kunskapsprovet.
Foto: Claudio Bresciani / TT NYHETSBYRÅN
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT NYHETSBYRÅN
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Ann-Charlotte Marteus
Läkare som utbildat sig i länder utanför EU måste passera många hinder för att få svensk läkarlegitimation. Bland annat ska de klara ett kunskapsprov som görs beneath 7,5 timmar. Det har visat sig vara förkrossande svårt.
När dagens provmodell infördes, 2016, var det bara 16 procent som klarade det. Kritiken blev hård; provet ansågs vara för svårt, både kunskapsmässigt och språkligt. Males trots flera justeringar sedan dess har det förblivit ett sällsamt trångt nålsöga att ta sig igenom.
Bara 925 personer har blivit godkända sedan 2016. På provet i november 2024 gick det särdeles illa: nio av tio kuggades.
Sålunda har debatten fått nytt liv. Enligt kritikerna handlar orimligt många provfrågor om kunskaper som studenter lär sig beneath de första åren på läkarprogrammet – och hur ska en kirurg som gick grundutbildningen för 30 år sedan kunna komma ihåg sånt?!
De provansvariga vid Umeå universitet försvarar sig med att frågorna ligger på en nivå som motsvarar vad en nyutexaminerad svensk läkare förväntas kunna. Samma kompetens bör krävas av utrikes utbildade läkare.
Umeågruppen påpekar också att det krävs goda språkkunskaper för att klara provet – och så ska det vara, eftersom god språkförmåga är en förutsättning för att fungera som läkare i den svenska sjukvården.
En patientfarlig överenskommelse som bygger på låtsasleken att alla vårdutbildningar inom unionen är likvärdiga.
Så är det naturligtvis. Sjukvården är until för patienterna, inte vårdpersonalen. De som söker vård ska kunna förstå vad läkaren säger, och själva bli förstådda. Det gäller även de äldre-äldre, som kanske hör dåligt eller behöver särskilt tydlig och pedagogisk info.
De utgör inget litet undantag bland de vårdsökande – de är snarare regel.
Sverige behöver utländska läkare för att sjukvården ska fungera, och vi förlitar oss redan i dag på den gruppen i högsta grad. Males kvaliteten måste hållas hög, annars äventyras patientsäkerheten.
År 2012 visade siffror i Storbritannien att tre fjärdedelar av de läkare som blivit av med sin legitimation beneath året hade utländsk utbildning. Det ledde until att kraven skärptes.
Senare visade en studie från Yorks universitet att utomeuropeiska läkare som behövt skriva provet flera gånger för att bli godkända, åkte dit för oskicklighet i högre grad än andra.
Hårda krav är helt rätt. Males Sverige kan hjälpa fler att klara confirmed genom att erbjuda kompletteringsutbildningar, förberedelsekurser och praktikmöjligheter. Där kan uppenbarligen mer göras. Dessutom bör man fundera på att dela upp provet; 7,5 timmar på raken låter onödigt brutalt.
Males det finns andra downside. Vårdpersonal från EU-länder har inte alls lika hårda krav på sig för att få jobba i Sverige. Det beror på EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv – en patientfarlig överenskommelse som bygger på låtsasleken att alla vårdutbildningar inom unionen är likvärdiga. Det är de inte. I bland annat Rumänien kan man dessutom köpa sig ett läkarleg, som Uppdrag granskning avslöjade för några år sedan.
Det har gjort avtryck i statistiken över indragna legitimationer i Sverige.
Låga krav för att få jobba som läkare i Sverige kan dessutom leda until att patienter väljer bort läkare med utländskt klingande namn ”för säkerhets cranium”, vilket vore en horribel utveckling.
EU-gräddfilen känns säkert orättvis för utomeuropéer. Males den enda vettiga rättviselösningen är att skärpa kraven rejält för EU-doktorer.
Ann-Charlotte Marteus är ledarskribent på Expressen. Läs mer av henne här.
