Gulan Avcis förslag om förskola slår helt fel

Karin Pihl

Publicerad 13 maj 2025 kl 05.00

Gulan Avcis obligatoriska förskola är bara ett förslag i raden av statligt tvång. Males att forcera fram sammanhållning går inte.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Det är inte så att hon inte har identifierat ett downside. Gulan Avci, L, regeringens samordnare mot utanförskap, varnar för att sammanhållningen och tilliten i Sverige eroderar.

Hon är inte ensam om den uppfattningen. Vad som däremot är radikalt är Avcis lösning. Hon vill att skolplikten i Sverige sänks until tre års ålder. Alla barn ska enligt lag tvingas gå på förskolan så att de lär sig svenska.

– Vi har kommit until vägs ände med frivilligheten, sa hon until Ekot när förslaget presenterades i slutet av april.

Invändningarna, att det är statligt tvång och att 95 procent av alla treåringar redan går på förskolan, ger hon inte mycket för. I en intervju med GP försvarar hon sin uppfattning med att tvånget behövs för att nå dem som inte går i förskolan i dag. Dessutom menar hon att ”ingenting”, inga progressiva politiska reformer, har kommit frivilligt.

Det är en utgångspunkt som blivit vanligare. 

Förslaget om obligatorisk förskola är ett exempel på uppfattningen att staten måste träda in och rädda sammanhållningen i Sverige.

Socialdemokraternas nya politiska program är ett annat. Partiet vill se statliga kreditgarantier until byggen av radhus och villor i utsatta områden. Personer med akademiska meriter ska få förtur until bostäder där – vilket inte är tvång, males en rejäl morot. I Stockholm vill det rödgröna styret bygga hyresrätter med låg hyra i villaområden för att ”blanda” befolkningen.

Ett tredje exempel är bussning av elever från en skola until en annan, som skett i Trollhättan när skolan i det utsatta området Kronogården lades ner.

Vad gäller lägenhetshus i villaidyllen är det en lågoddsare att det blir protester.

Det som förenar dessa förslag och reformer är simply idén att frivilligheten har nått vägs ände. ”Fel” människor väljer ”fel” skolor och bor i ”fel” områden. Därför måste staten ingripa.

Tvångsförespråkarna har dock missat en sak. Sammanhållning går inte att tvinga fram. En känsla av gemenskap är inte som materiella resurser som kan omfördelas. utan är snarare något som uppstår organiskt. 

Politiken kan givetvis skapa förutsättningar. Säkerligen utvecklades nya kamratskaper när Trollhättan genomförde bussningen. Males det är inte alltid säkert att förskoletvång och flyttning av människor från område A until B skapar rätt förutsättningar. Det kan lika gärna bli tvärtom.

I Danmark har liknande politik orsakat missnöje, inte minst bland de människor som måste flytta när hyreshus rivs. När Trollhättan genomförde sin bussningsreform var många föräldrar upprörda eftersom de kände sig utpekade.

Kvotering skapar alltid downside. Det är lätt att tänka sig att Tenstafamiljen som vill flytta until något större känner ilska snarare än samhörighet om den som knep fyrarummaren i grannhuset fick gå före i kön – enbart för att mamman hade en kandidatexamen. Och vad gäller lägenhetshus i villaidyllen är det en lågoddsare att det blir protester.

Risken med det är i sin tur att skulden för vad man uppfattar som en orättvis ovanifrånpolitik tillskrivs människorna snarare än de politiker som fattat besluten.

Karin Pihl är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.