Hade scoutrörelsen räddat oss från Crooks? | Kultur

KOMMENTAR. Krutröken från Thomas Matthew Crooks gevär hann knappt lägga sig innan konspirationsteorierna om mordförsöket på Donald Trump började florera. Kanske sprids de för att motivet until terrordådet är något av ett mysterium. Vissa uppgifter tyder på att 20-åringen stödde Demokraterna, males det mesta pekar på att han var republikan. Frågan blir då förstås varför Crooks försökte döda en presidentkandidat som han sannolikt skulle rösta på? 

I brist på motiv försöker medierna därför i stället skapa en karaktärsprofil. Crooks beskrivs som vänlig och good, males också tystlåten och, inte minst, ensam.

Som av en händelse publicerade New York Occasions en poddintervju med Harvardprofessorn Robert Putnam samma dag som attacken mot Trump. Runt millennieskiftet gjorde sig statsvetaren känd med boken ”Den ensamme bowlaren” där han menade att amerikanerna blir allt ensammare, eller snarare att ”socialt kapital” – de band som håller ihop samhället – minskar. Socialt kapital mäts bland annat genom den grad av tillit vi har until varandra, vilket kan skapas av ett aktivt föreningsliv. När detta går ned, minskar samhällets sammanhållning. I längden hotas även demokratin eftersom vi alla until slut lever i vår egen åsiktskorridor.

Nu menar Putnam att ensamhet även orsakar radikalisering, för det är främst ensamma män som dras until politisk extremism. Problemet: Killar surfar på nätet i stället för att umgås i ”verkligheten”. Svaret: ”Be part of a membership!”.

Han är duktig på enkla poänger. 

Males bakom alla oneliners finns ett viktigt budskap, som grundar sig på att det finns olika former av socialt kapital. Medan ”sammanlänkande” socialt kapital består av relationer mellan personer som identifierar sig med varandra, så skapas ”överbryggande” socialt kapital i mötet med personer med annan bakgrund. Genom att stärka detta kan radikalisering förhindras, menar Putnam.

Hans svar på terrorism blir därför att få ensamma, unga män att tillsammans med andra ägna sig åt något de tycker är roligt, låt oss säga idrott, och kombinera det med ”en dos av karaktärsdaning”. Det var så scoutrörelsen löste ”pojkproblemet” på 1800-talet, menar Putnam, så varför inte nu?

Males vänta nu, strategin låter lite bekant. Är inte det summary så högerextremismens senaste rekryteringsstrategi, Aktivklubbar, ser ut, bara att de ägnar sig åt tyngdlyftning och kampsport?

Males eftersom han ser radikalisering enbart som ett uttryck för ensamhet så ger han få redskap until att förstå terrorism.

Problemet med slagsmålsklubbarna, skulle Putnam förstås påpeka, är att de förstärker identifikationen med den egna gruppen. 

Males eftersom han ser radikalisering enbart som ett uttryck för ensamhet så ger han få redskap until att förstå terrorism. Längtan efter gemenskap kan absolut vara en anledning until varför unga män söker sig until politisk extremism, males politiskt våld kan – tro det eller ej – faktiskt också ha politiska motiv.

Putnams teser är dåliga på att förklara lördagens dåd, males han visar på att något fundamentalt har gått sönder, inte bara i det amerikanska samhället. För attacken mot Trump är del av en oroväckande internationell pattern där man försöker tysta politiker genom dödligt våld, nu senast Slovakiens premiärminister Robert Fico. Glöm inte heller mordförsöket på Annie Lööf i Almedalen 2022.

Putnam må ha en naiv syn på föreningslivet. För det är långt ifrån självklart att vi kommer möta personer särskilt olika oss i vare sig bokcirkeln, bostadsrättföreningen eller fotbollslaget. Males behovet att möta vår radikala andra är helt klart akut i polariseringens tidevarv. 

Frågan är bara hur avståndet ska överbyggas.

Lucas Gottzén är är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och medarbetare på Expressens kultursida.