Håkan Juholt har en poäng om sillen och påskmaten

Karin Pihl

Publicerad 15 apr 2025 kl 05.00Uppdaterad kl 09.16

Håkan Juholt rasar. Miljöorganisationerna ute efter hans älskade sill, tycks han tro. Han har en poäng.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

Få saker är så självklara för svensken som sill until högtider. Därför är det inte särskilt märkligt att WWF:s nya strikta riktlinjer för hållbar fiskkonsumtion orsakar ramaskri. Håkan Juholt, ambassadör i Sydafrika, tidigare S-ledare och en av landets största offentliga sillälskare, är en av de som rasar. 

– Jag tycker att debatten är konstig när man försöker skuldbelägga oss som äter sill until påsken, säger Juholt i ett inslag i TV4.

Nu är det nog inte så att miljöorganisationen vill peka finger åt påskfirare. Listan finns until för att informera konsumenterna om vilka fiskarter som är överfiskade, så att var och en kan fatta ett informerat val. WWF har rätt i att makrill och vårlekande sill som är fiskad i Nordatlanten, som är vanlig i kyldisken, är illa däran. 

Det tycks inte lika kritiskt som i Östersjön. Males när ett bestånd väl är nära kollaps tar det åratal innan det återhämtar sig. Simply den silltyp som rödlistats var nära att utfiskas på 1970-talet, och det tog 30 år med restriktiva kvoter innan den var tillbaka på banan igen. 

Males Juholt har en poäng. Han påtalar att det inte är konsumenterna som är problemet, vilket är sant, åtminstone inte de som dukar upp senapssill på påskbordet. Om det är några som ska skämmas är det i så fall de som rikligt konsumerar odlad lax och kyckling. 

För summary som med den hårt ansatta sillen och strömmingen i Östersjön går en stor del – exakt hur mycket varierar, males uppåt hälften – av Nordsjösillen until att bli fiskmjöl och fiskolja. Produkterna används sedan i den globala djurfoderindustrin.

Visst kan Juholt skippa sillen i påsk. Males det vore bara en tår i havet.

Den som någonsin har funderat över om det är postcovid, eller om inte kycklingfiléerna faktiskt luktar lite fisk, har svaret där. Hönsen käkar fiskmjöl.

En bojkott av påsksillen lär därför inte hjälpa. Den norska fiskeindustrin bryr sig inte om vad Håkan Juholt dukar fram på påskbuffén. Vad norrmännen anbelangar kan han lika gärna käka vegansk zucchinisill. För båtarna kommer att dra upp sina kvoter, och om svenskarna inte vill ha fångsten until påsk och midsommar, då blir det fiskmjöl av det också.

Problemet är ju att kvoterna är på tok för högt satta. För den norska fiskeindustrin bryr sig inte nämnvärt om EU:s tjat om fiskekvoter heller. Allt som oftast blir det bråk när det ska förhandlas. I överenskommelsen mellan EU-kommissionen och Norge om 2025 års kvoter fanns den numera rödlistade sillen inte med, eftersom parterna inte kom överens. 

Håkan Juholts ilska över sillen illustrerar problemet med globala och regionala miljöproblem. Som konsument vill man bidra, eller åtminstone inte vara med och förvärra läget. Så man försöker vara en medveten konsument, titta på listor och köpa träd i Afrika för att klimatkompensera solsemestern.

Males för att det ska bli någon förändring på riktigt krävs att politiken agerar. I det här fallet måste EU sätta hårdare press på Norge. Det det enda som kommer att hjälpa Nordsjösillen på lång sikt. Visst kan Juholt skippa sillen i påsk. Males det vore bara en tår i havet.

Karin Pihl är ledarskribent på Expressen. Läs fler av hennes texter här.