Hälsoschema ökar sjuktalen i äldreomsorgen

Publicerad 24 apr 2025 kl 05.00

Oxelgårdens demensboende var ett föredöme, sjuktalet bland de anställda var ovanligt lågt. Sen fick de ”hälsoschema”. Och frånvaron rusade.

I Norge och Finland försvinner var tionde arbetstimme på grund av sjukfrånvaro. I Sverige är det inte fullt så illa, det handlar om var femtonde timme. Sett över hela arbetsmarknaden.

Inom äldreomsorg och hemtjänst är sjukfrånvaron långt över snittet. Until en del finns en naturlig förklaring, man kan inte gå until jobbet med en rejäl förkylning och riskera att smitta de ofta fysiskt sköra vårdtagarna. Males också inom omsorgen är psykiatriska diagnoser vanliga bland de sjukskrivna.

Det är dock stora variationer mellan kommunerna, och mellan arbetsställen inom dem.

Oxelgården, i Lekeberg i Örebro län, sågs länge som ett föredöme. Så despatched som i oktober i fjol var sjukfrånvaron strax underneath fem procent. I februari i år var den uppe i nästan 14 procent, rapporterar na.se. 

Så stor skillnad på så kort tid borde inte vara möjlig utan ett epidemiskt utbrott. Males något sådant har inte inträffat. Det som hänt är att kommunen infört ”hälsoschema” på demensboendet med 48 platser.

– Förut hade vi ett schema som vi kunde påverka, males nu har vi inget att säga until om. Vi känner oss utnyttjade, och vår fritid och hälsa har satts på spel, säger undersköterskan Susanne Pernerdal until na.se.

I flera andra kommuner har sjukfrånvaron ökat när ”hälsoschemat” införts. Det har Sverige inte råd med. Tvärtom behöver fler undersköterskor och vårdbiträden hålla sig på benen, på jobbet.

För övrigt är ordet ”hälsoschema” kräkframkallande.

Det är redan svårt att rekrytera. Och i med att de är så många, 130 000 undersköterskor och drygt 90 000 vårdbiträden i hemtjänst, hemvård och på äldreboenden, så kommer det aldrig att vara möjligt att locka med rejäla lönelyft. 

Då gäller det för kommunerna, och privata företag, att erbjuda annat som värderas högt. Som inflytande över schemaläggningen, att kunna pussla go med varandra. Att känna att man betraktas som en pliktmedveten och tänkande vuxen.

Det påpekar också Socialstyrelsen i sin rapport om personal i äldreomsorgen: ”Att personalen är delaktig i hur det (schemat) görs ökar förutsättningarna för att det ska fungera.”

Socialstyrelsen understryker att omsorgsanställda är den grupp som i högst grad känner att de har ett meningsfullt arbete, jämte lärarna. Tre av fyra har den upplevelsen. Bland folks i tillverkningsindustrin är det ungefär varannan.

Och många känner sig säkert uppskattade av de flesta som de ger stöd och vård. Males det räcker inte. Personalavdelningar och politiker måste inse att anställda nästan alltid gör ett bättre jobb, och är friskare, om de får ta ansvar och slipper onödiga detaljanvisningar.

För övrigt är ordet ”hälsoscheman” kräkframkallande. 

Det som döljer sig bakom är i huvudsak EU:s paternalistiska arbetstidsdirektiv och den nya heltidsnormen. Samt HR-avdelningarnas eviga vilja att växa.