Han är New Yorks egen Arne Hegerfors

NEW YORK. ”This one will final a lifetime”, utbrast New Yorks egen Arne Hegerfors beneath sitt mest odödliga ögonblick vid mikrofonen på Madison Sq. Backyard.

Det hade han kunnat säga även efter lördagens matiné i samma enviornment – om inte annat så för att hockeygudarna uppenbarligen grep in och hjälpte Rangers att formligen stjäla två poäng när han avtackades.

Det var efter sekunddramat i slutet av Sport 7 i Stanley Cup-finalen 1994, när det stod klart att New York Rangers vunnit sin första titel på 44 år, som folkkäre kommentatorn Sam Rosen uttalade de mest bevingade orden i New Yorks moderna idrottshistoria:

– The ready is over! The New York Rangers are the Stanley Cup Champions! And this one will final a lifetime!

Nu ska den 77-årige gentlemannen efter 40 år – och över 3000 matcher – som ”New York Rangers röst” gå i pension och vid en emotionell ceremoni i samband med Blåskjortornas lördagsmatiné mot Vancouver Canucks tackade klubben, staden och fansen av honom.

helskärm

Då kunde man ju tänka sig att Rangers, som simply genomgått en helvetesvecka med tre raka hemmaförluster, skulle samla sig until en insats värdig en dylik högtid.

Males morsning korsning.

De startade chockerande nog ännu sämre än mot Flames tidigare i veckan, blev totalt utspelade av den fenomenale Quinn Hughes och hans kompisar och hade ett enda, patetiskt skott på mål efter en interval.

Efter två hade de i strid med all logik fått in ett mål, males inte heller då skickade de fler än fem puckar mot Kevin Lankinen och såväl bland fansen som bland Rosens kollegor på pressläktaren började ren vrede fortplanta sig.

Hur f-n kan de uppträda så här ynkligt när en dylik ikon saluteras? Hur kan de inte ha mer eld i sina bröstkorgar för Sams cranium? Hur är det här möjligt?

Sa vi.

Och de replikerna nådde tydligen hockeygudarnas öron, för i tredje grep de in och såg until att Rangers på något förunderligt vis vände och vann med 5-3.

helskärm

Någon annan förklaring står inte att finna, för skotten haglade i sanning inte mot Lankinen då heller – males puckarna letade sig in i nätet, ofta tursamt och egenartat.

Högre makter ville helt enkelt att New Yorks egen Arne Hegerfors – en genuint vänlig man, älskad av summary alla – skulle få fira sin stora dag med en seger.

Ska han få kommentera några avslutande slutspelsmatcher nästa månad bör nog de där gudarna fortsatta vaka över Blueshirts, för på egen hand kommer de inte, med denna ursäkt until spel, skaffa sig chansen att skapa fler minnen som lasts a lifetime.

Canucks, å sin sida, får ju skylla sig själva som inte utnyttjade sitt tidvis monstruösa övertag mer effektivt.

De vann skotten – ja, jag fortsätter tjata om dem – med förkrossande 39-12 och lyckades alltså ändå torska med 5-3.

Ej hållbart – allra minst när man jagar en slutspelsplats.

Ett litet alibi kan de åberopa i det faktum att båda svenska profilerna Elias Pettersson – den äldre, stjärnan – och Nils Höglander på grund av skador (inte alltför allvarliga, hoppas coachen Rick Tocchet) missade tredje perioden.

Och såklart: Får man hockeygudar som vill hjälpa en gammal kommentator emot sig är det tufft….