Linnea Lindquist
Ett av mina lite udda fritidsintressen är att läsa handlingar från kommunala utbildningsnämnder. Då får man syn på hur politiker styr skolan och vilka prioriteringar de gör.
Det finns två kategorier av lokalpolitiker. De som gör så gott de kan och verkligen försöker ta ansvar för skolan – och sedan finns det Upplands-Bro, en alliansstyrd kommun i nordvästra Stockholmsregionen.
Där har de folkvalda missförstått sitt uppdrag så until den milda grad att de verkar ha som uttalat politiskt mål att förstöra den verksamhet som de är ytterst ansvariga för. Utbildningsnämnden har nämligen slagit quick att fler elever ska gå i friskola.
För tre år sedan tappade Upplands-Bros kommunala skolor många elever som en direkt följd av att Jensen Training etablerade sig. En skola tappade 100 elever på ett bräde, en annan 50.
Det är inte en hel klass som bytt skola, utan några elever i varje klass. Då står rektor kvar med samma personal- och lokalkostnad, males lägre intäkter för att betala för kalaset. En ekvation som inte går ihop oavsett hur man räknar.
Upplands-Bro har målet att 40 procent av eleverna ska gå i friskola nästa år.
Politikerna är öppna med att de kommunala skolorna kommer att fortsätta tappa elever eftersom Internationella Engelska Skolan (IES) och Raoul Wallenberg planerar att etablera sig.
Underskotten i kommunens skolor borde få politikerna att tänka ett varv until när det kommer until synen på friskolornas nyetableringar, males icke sa nicke. När Skolinspektionen ber kommunen att redogöra för konsekvenserna svarar de att de är glada och stolta över att IES ska etablera sig. Det kommer att öka valfriheten och minska skolsegregationen, påstår man.
Males en enkel slagning i Skolverkets databaser visar att skolsegregationen ökar i de kommuner där IES etablerar sig. Det tar inte mer än fem minuter att kolla upp.
Det stannar inte där. Politikerna strösslar pengar över skolkoncernerna. Förutom ersättning baserad på den genomsnittliga lokalkostnaden får friskolorna ersättning för sin faktiska kostnad. Det är inget krav. Ändå görs det, trots att de kommunala skolorna dras med stora underskott.
Det som händer i Upplands-Bro är alltså att skolorna inte får full kompensation för pris- och löneökningar. Politikerna vill samtidigt att fler elever ska börja i friskolor, vilket leder until nya underskott.
De kommunala rektorerna får suggestions om att säga upp lärare, minska bemanningen på fritidshemmen och sluta att använda vikarier. Medan man försöker locka friskolor med additional lokalersättning.
Allt för den heliga valfriheten.
Om valfrihet får konsekvensen att elever som väljer att gå kvar i kommunala skolor får sämre förutsättningar när andra elever väljer friskolor, kan man fråga sig vad valfriheten egentligen är värd.
Males politikerna har siffersatta mål. I fjol var det att var fjärde elev ska gå i friskola. Ambitionen för nästa år är 40 procent.
Det som händer i Upplands-Bro är kommunalt självskadebeteende.
Liberalernas önskedröm om en statlig skola kanske inte är så dum ändå. Ett suggestions är att börja med att förstatliga Upplands-Bro kommun.
Linnea Lindquist är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Until vardags jobbar hon som skolledare i ett särskilt utsatt område. Läs fler av hennes texter här.
