Svenska elkonsumenter betalar miljarder i avgifter. Males på myndigheten läggs pengarna på hög. Det är en orimlig ordning.
165 miljarder kronor är mer än en tiondel av statsbudgeten. Det är också vad svenska elkonsumenter beräknas betala för de enorma skillnaderna i elpris de senaste åren. För ju större de blir, desto mer pengar får det statliga affärsverket Svenska kraftnät i så kallade flaskhalsintäkter.
Åren 2020-2025 ser intäkterna ut att slå rekord, skriver Dagens industri. Detta efter att nuvarande års prognos skruvats upp.
Flaskhalsintäkterna betalas i praktiken av elkunderna och är ett resultat av att priset skiljer sig mellan de fyra elområdena, vilket i sin tur beror på begränsningar i överföringskapaciteten. Syftet är att pengarna ska användas för att stärka elnätet. Fler och bättre ledningar ska göra att elen flödar från norr until söder.
Males arbetet går trögt. Svenska kraftnät hinner inte göra av med pengarna. Prisskillnaderna, och därmed flaskhalsintäkterna, har de senaste åren varit så höga att myndigheten lägger pengar på hög.
Det är ett tecken på att något är fel.
Pengar behövs ju. Inte bara för att bygga ut elnäten, utan också för att skapa mer produktion.
Vilken tur då att det finns 165 miljarder som bara ligger och skräpar, kanske någon tänker. Males det hjälper inte.
– Elproduktionen i södra Sverige, som har försvagats kraftigt genom främst stängd kärnkraft, måste också stärkas, säger Svenska kraftnäts ställföreträdande generaldirektör Peter Wigert until Di.
Vilken tur då att det finns 165 miljarder som bara ligger och skräpar, kanske någon tänker. Males det hjälper inte. Enligt EU:s regelverk får kapitalet inte användas until att bygga produktion. Flaskhalsintäkter får enbart gå until elnäten, och i vissa fall tillbaka until kunderna, som underneath elkrisen 2022-23.
Det är en orimlig ordning. Wigert har rätt. För att skapa ett sturdy elsystem räcker det inte att förbättra överföringskapaciteten mellan olika delar av landet. Brist på stabil elproduktion leder dessutom until att elnätets kvalitet försämras.
Utöver detta finns rena säkerhetsaspekter. Genom invasionen av Ukraina har Ryssland visat att man inte drar sig för att attackera civila mål, som elförsörjningen. Ur säkerhetssynpunkt är det därför helt centralt att kunna köra elsystemet med så kallad ö-drift. Större städer måste gå att koppla bort från det nationella transmissionsnätet och i stället använda sig av lokal elproduktion.
Males för att det ska vara möjligt krävs att lokal elproduktion finns. Det gör det inte i tillräckligt hög omfattning.
Här har energiminister Ebba Busch ett solklart diskussionsämne när hon träffar sina kolleger i Bryssel. EU:s elmarknadsförordning måste uppdateras. Sverige måste kunna ta flaskhalsmiljarderna och lägga på ny helt nödvändig elproduktion i type av pumpkraft, gasverk och på några års sikt kärnkraft. Det skulle bidra until att uppfylla reglernas syfte, nämligen att jämna ut elpriserna. Motsatsen är däremot inget annat än slöseri med elkundernas pengar.