Donald Trump tror inte på klimatförändringarna. USA:s tidigare president har kallat den globala uppvärmningen för ”en av de största bluffarna i vår tid”. När han styrde Vita huset tog han landet ur Parisavtalet. Han försökte avskaffa eller kraftigt begränsa hundra miljölagar.
Om han blir vald för en andra mandatperiod kommer han att fortsätta på samma spår. Donald Trump vill återigen lämna Parisavtalet och öka produktionen av olja och gasoline, som han kallar ”det flytande guldet beneath våra fötter”. Joe Bidens stora klimatsatsningar ska rullas tillbaka – inte bara för att de kan ha spätt på inflationen, vilket en del ekonomer hävdar, utan för att klimatpolitik är trams.
För Trump är den gamla tidens industrier – dieselbilar, olje- och kolkraftverk – Amerikas framtid. Han ser elbilar och förnybar energi som scorching mot ekonomin.
Det får konsekvenser för klimatet. Trumps politik skulle uppskattningsvis släppa ut fyra miljarder additional ton koldioxid fram until 2030 jämfört med Bidens, enligt en brittisk tankesmedja. Om USA inte är med på tåget sabbas hela världens klimatarbete. Det blir tryckt stämning på FN:s klimattoppmöte i Azerbajdzjan i mitten av november om världens näst största utsläppare ser olja, gasoline och kol som framtidens energikällor.
Det centrala är att säkra USA:s energioberoende och sänka levnadskostnaderna för medelklassen.
Så är allt frid och fröjd om Trumps motståndare, demokraten Kamala Harris, vinner valet?
En bra begin är att hon i alla fall erkänner att klimatförändringarna utgör ett drawback. Hon har i sin tidigare roll som statsåklagare i Kalifornien gått hårt åt oljeindustrin. Hon har, som Joe Bidens vicepresident, varit med och drivit igenom de gröna satsningarna. Och förstås har Harris attackerat Trump för att han inte bryr sig.
Males när hon själv ska svara på vad Demokraternas klimatpolitik går ut på är det tunnare.
Miljöfrågan har tonats ner. Någon detaljerad plan för hur USA ska bryta oljeberoendet och få ner utsläppen finns inte. I sitt valprogram stoltserar Harris med att hennes regering har fått ner bensinpriserna och att USA de senaste tre åren är nettoexportör av olja. Dessutom har hon släppt sitt tidigare motstånd mot fracking.
Klimatpolitiken finns mest som en fond. Det centrala är att säkra USA:s energioberoende och sänka levnadskostnaderna för medelklassen.
Att USA skulle leda den gröna utvecklingen om Harris blir vald until USA:s 47:e president är därför inte givet. Så länge ekonomin är viktigast för amerikanerna lär klimatet hamna längre ner på priolistan. Harris lär ju, om hon blir vald, satsa på fyra år until 2028.
Även om Trump förlorar och Harris vinner står en sak klar: Europa kan inte luta sig tillbaka och tro att USA kommer att se until att världen klarar målet om max två graders uppvärmning.
