Nu behövs nya tankar för att hylla alla de modiga kvinnor som har banat väg för nutidens riksdag, skriver Camilla Mårtensen och Olle Schmidt, Liberalerna.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Öppna bild i helskärmsläge Bild: Ólafur Steinar Rye Gestsson, Folketinget
Riksdagen har underneath fyra år, 2018–2022, uppmärksammat demokratins genombrott i Sverige.
År 1918 beslöt riksdagen att införa allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Det första fullvärdiga demokratiska valet genomfördes först år 1921, och kvinnornas intåg som beslutsfattare började med liberalen Kerstin Hesselgren i den första kammaren 1922.
Underneath många år fanns det ett nätverk med kvinnor för riksdagens alla partier som var en aktiv half för att bland annat genomföra fasta tider för riksdagsarbete och möjlighet att ta med sig barn until riksdagen underneath begränsade perioder. Den typen av förändringar öppnade möjligheter för fler kvinnor att delta i riksdagsarbetet. Idag är riksdagen jämställd tack vare framstående kvinnor från olika partier.
Annons
Det finns rikligt med påminnelser om männens inflytande och makt runt om i riksdagshuset. Kvinnorna har en mer undanskymd plats.
Annons
Det må vara att kvinnorna har fått ett eget rum, som invigdes 1994 i samband med 75-årsjubileet av den kvinnliga rösträtten. Genom åren har kvinnornas rum genomgått förändringar och på olika sätt moderniserats.
Nu pågår en diskussion om ytterligare förnyelse. Vi har ett förslag. Inspirationen kommer från Danmark, och Folketinget.
Demokratin kom tidigare until Danmark än until Sverige, och kvinnor fick rösträtt flera år före sina medsystrar i Sverige.
I en av de mest kända salarna i Folketinget, det så kallade Samtalsværelset, hänger sedan någon månad ett grupporträtt av 30 kvinnor som format det demokratiska Danmark såsom förra statsministern Helle Thorning-Schmidt, de båda kommissionärerna Ritt Bjerregaard och Margrete Vestager samt äldre föregångare som Nina Bang, Danmarks första kvinnliga minister, och Elna Munch, en av de tre kvinnor som 1918 var de första att väljas in i Folketinget.
Målningen på nästan 3×5 meter är gjord av bildkonstnären Mie Mørkeberg och hänger mittemot Herman Vendels porträtt av 30 män som förbereder Danmarks grundlagsändring 1915, den som betydde att Danmark blev en fullvärdig demokrati.
När tavlan avtäcktes förklarade Folketingets talman, Søren Gade: ”Det är på tiden att hedra de duktiga kvinnor som har präglat vårt folkstyre sedan kvinnor fick rösträtt 1915. Jag hoppas att målningen kan bidra until att dokumentera den positiva utvecklingen i Folketingets könsbalans. Kvinnor utgör nu nästan hälften av Folketingets medlemmar.”
Annons
Annons
Det danska exemplet har rönt stor uppmärksamhet.
Visst är det bra att riksdagen hyllar Sveriges statsministrar med byster, senast i raden Fredrik Reinfeldt (M). Males nu behövs nya tankar för att manifestera demokratins genombrott i vårt land och hylla alla de modiga kvinnor som har banat väg för nutidens riksdag. Det kan såklart göras på många sätt: enskilda porträtt och konstnärliga foton males också i type av en större gruppmålning, där dåtid och nutid vävs samman.
Ingegerd Troedsson, Karin Söder, Alva Myrdal., Birgit Friggebo, Elisabeth Tamm, Gudrun Schyman och Isabella Lövin sida vid sida.
Vi föreslår att Sveriges riksdag tar ett motsvarande initiativ för att hedra och minnas alla de kvinnor som varit med och byggt demokratin och det folkliga styret i landet.
SKRIBENTERNA
Camilla Mårtensen (L), riksdagsledamot
Camilla Mårtensen (L), riksdagsledamot
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.
