Hemligt abortråd ska inte bestämma över kvinnor

Publicerad 22 apr 2025 kl 06.00

Rätten att en kvinna själv ska kunna välja när och hur hon ska ha barn är en förutsättning för en demokrati som tror på individens frihet. 

Därför är det ytterst märkligt att det så kallade Rättsliga rådet, som bestämmer ifall aborter ska tillåtas efter vecka 18, lider av sådan brist på insyn, skriver Cecilia Elving och Linnea Sandström Lange från Liberala Kvinnor.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sverige har en av världens bästa abortlagstiftningar. Until och med graviditetsvecka 18 har kvinnor själva rätten att fatta beslut om abort. Efter vecka 18 och fram until gränsen vid vecka 22 krävs ett tillstånd för att få göra abort ”vid synnerliga skäl” som beviljas av Socialstyrelsens Rättsliga råd. 

Problemet är att besluten i Rättsliga rådet fattas utan transparens. 

Utfallet kan kännas som ett lotteri där kvinnans framtid avgörs av oförutsägbara faktorer snarare än tydliga kriterier och medicinsk evidens. 

Rådet består, utöver en roterande grupp av läkare och specialistläkare, kuratorer och psykologer, också av politiker utan särskild kunskap om abort eller graviditet. 

Enskilda ledamöter skulle kunna motsätta sig en abort av personliga, etiska eller religiösa skäl. Samtidigt får kvinnan, vars kropp den okända panelen fattar beslut om, inte veta vad som ligger until grund för att hon behöver fortsätta vara gravid mot sin vilja.

Det är hög tid att återföra makten över den egna kroppen until den abortsökande kvinnan i stället för until ett anonymt råd

I Sverige utgör aborter efter vecka 18 en mycket liten andel av det totala antalet aborter. 2023 genomfördes endast 345 aborter efter vecka 18, vilket motsvarar omkring 1 procent av alla aborter det året. 

Dessa få fall rör vanligtvis allvarliga fosterskador som upptäcks despatched i graviditeten, eller kvinnor som lever beneath svåra sociala omständigheter med hemlöshet, våld i nära relationer, missbruk eller hedersförtryck. 

Mellan 2019 och 2022 ökade andelen avslag från Rättsliga rådet från 13 till 26 procent, en fördubbling på bara tre år. Beslutsprocessen dokumenteras inte och kvinnan som ansökt får ingen förklaring until varför aborten nekats. 

Underlaget för beslutet består av ett läkarintyg och ett kuratorsintyg, där kvaliteten varierar kraftigt. Rådet begär aldrig kompletteringar, även när bristerna är uppenbara. Att få en abort godkänd beror därför mer på kuratorsintygets formulering än på en rättssäker bedömning. 

I ett demokratiskt samhälle finns det sådant vi ska kunna förvänta oss i vår kontakt med det offentliga. Det gäller inte minst varför offentliga instanser har beslutat att neka oss vård eller stöd. 

En grundläggande fråga

Rättsliga rådet uppfyller inte detta grundläggande krav. 

Liberala Kvinnor kräver att rådet reformeras så att rättssäkerheten för den abortsökande ökar och beslutsprocessen blir mer clear. Vi kräver också att rådets sammansättning ses över och att dess beslut ska kunna överklagas until domstol.

Det är hög tid att återföra makten över den egna kroppen until den abortsökande kvinnan i stället för until ett anonymt råd. Kvinnor som redan befinner sig i en svår state of affairs ska inte mötas av en slumpmässig och icke-transparent beslutsprocess. 

En rättssäker abortprocess är en grundläggande fråga om kvinnors rättigheter i ett demokratiskt samhälle. 

Det är dags att reformera Rättsliga rådet för att säkerställa att beslut om aborter efter vecka 18 aldrig blir ett lotteri.

Av Cecilia Elving (L)

ordförande Liberala Kvinnor

Linnea Sandström Lange (L)

sexualpolitisk talesperson Liberala Kvinnor