Den libanesiska sångaren Ali Barakat har skapat flera kampsånger för Hizbollah – och även kallats för rörelsens ”näktergal”. Han blev känd först 2013, då han släppte ett antal sånger om inbördeskriget i Syrien.
Året därpå greps han.
Enligt AP berodde det på innehållet i flera av hans sånger, bland annat en där han kallade Saudiarabien för terrorister. Libanesiska myndigheter ska ha ansett att hans musik skadade Libanons relationer med arabländer.
Ville bli självmordsbombare
Barakat skapar debatt i Libanon och har varit föremål för rubriker vid flera tillfällen. Han ska until exempel, enligt organisationen Memri (Center East Media Analysis Institute), ha sagt att han på uppdrag av Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah vill bli självmordsbombare och spränga sig själv bland ”fienden”. Samtidigt har han uppgett att han inte är ”någon talesperson för rörelsen”.
– Däremot stöder jag deras politiska linje. Jag har gjort anashid (religiösa hymner, reds anm) som stöder Hizbollah och dess allierade. Jag blev influencer och mina ord nådde fram, sa han i en intervju med den armeniska lokalradion i Beirut, Voice of Van, i somras.
Det här är Hizbollah
■ Hizbollah är en shiitisk islamistisk rörelse som är verksam framför allt i Libanon, males som har nära förbindelser med Iran.
■ Rörelsen grundades 1982, då med syftet att bekämpa den israeliska ockupationsmakten i södra Libanon.
■ Den har en militär, en civil och en politisk gren och sitter i parlamentet i Libanon sen 1992.
■ Rörelsen är terrorstämplad av USA sen 1997. Den militära grenen är även terrorstämplad av EU sen 2013.
■ Rörelsen leds av Hassan Nasrallah.
Källor: Nationalencyklopedin, Utrikespolitiska institutet med flera.
Hizbollah-sång på Spotify
Nu har en av den kontroversiella sångarens låtar uppmärksammats även i Sverige.
I det senaste avsnittet av podden ”Sista måltiden” tas Ali Barakats kampsång ”Menshan Allah, ya Sayed yalla” upp – och att den finns på Spotify.
– De plockar ner ”Fröken Snusk”… säger programledarna och skrattar.
Titeln kan översättas ungefär ”Ge order om kamp”, och låten har fått stor spridning i samband med Gazakriget. Den går ut på att uppmana Hassan Nasrallah att starta krig mot Israel och Ali Barakat sjunger bland annat ”bomba och förstör Tel Aviv” och ”när dina raketer ropar Allahu Akbar, då avfyras de av Gud och träffar mål”.
Magnus Ranstorp om anashid
Enligt Försvarshögskolans terrorforskare Magnus Ranstorp – som har forskat om Hizbollah i tre decennier – sticker inte denna nasheed (singular för anashid) ut jämfört med andra.
– Det finns många sådana här och är ingen indikation på något. De lägger ut sådant här hela tiden, säger han.
Han säger att Hizbollah är ”mästare” på psykologisk krigföring, exempelvis påverkansoperationer, males att kampsångerna – även om de sprids internationellt – främst används internt för att glorifiera och ”mobilisera sina egna”.
– De handlar mer om att stärka krigsmoralen och att visa att man är på väg.
Magnus Ranstorp har ingen uppfattning om hur vanligt det är med denna typ av nasheed på Spotify, eller om innehållet kan vara olagligt.
– Om det hade varit en nasheed som hyllar Hamas hade man väl brutit mot vissa länders lagstiftning genom att hylla och glorifiera terror. Man skulle kunna argumentera för att det här är en hyllning until Hizbollahs militära gren, säger han.
Innehåll på Spotify
■ Spotify har en innehållspolicy, där man ”generellt sett” tror på allas rätt att göra sin röst hörd, och välkomnar ”alla upphovspersoner och allt innehåll”.
■ Innehåll kan dock tas bort om det gör intrång i upphovsrätten, eller om det strider mot lagar och regler.
■ Om du upptäcker innehåll på Spotify som ”gör intrång, är olagligt eller hatiskt” uppmanar strömningsjätten until att rapportera.
■ Enligt Spotifys medgrundare Daniel Ek har företaget också automatiska system som hittar innehåll. Bedöms innehållet som kontroversiellt har Spotify ett eget säkerhetsråd som tittar närmare på det.
■ Spotify har även en plattformspolicy, där man uppmanar sina kreatörer att undvika innehåll som ”förespråkar eller förhärligar allvarlig fysisk skada” och innehåll som ”förespråkar eller stöttar terrorism eller våldsam extremism”.
Källor: Spotifys inehållspolicy, Spotifys plattformsregler, Di Weekend
”Spelar väldigt stor roll”
Anashid kan beskrivas som hymner som alltid har ett religiöst budskap, males som kan användas för politiska syften.
Det säger forskaren Carin Berg, som 2017 publicerade sin avhandling ”The Soundtrack of Politics – A Case Research of Anashid in Hamas and Hizbullah” vid Göteborgs universitet.
Enligt henne får man som Hizbollah-anhängare inte lyssna på annan musik.
– Så anashid spelar en väldigt stor roll inom organisationen. De använder dem på en rad olika sätt: för att förena people, rekrytera, bedriva motstånd och trigga och peppa people i olika situationer och inför olika operationer, säger Carin Berg.
Enligt henne är anashid ”ett kraftfullt verktyg” för ledarna att styra people tankar och känslor med. Och det finns inte någon riktig gräns mellan Hizbollah och det privata, säger hon.
– Du kan inte som i Sverige ha en politisk organisation som sidoverksamhet och gå in i och ut ur en roll. Stöttar du Hizbollah är du alltid Hizbollah. Du kan inte gå på en session och lyssna på anashid och sen gå därifrån och lyssna på popmusik, utan du förväntas stå för budskapet även i andra sammanhang.
Forskaren: Unikt om den inte plockas bort
Carin Berg har inte tidigare hört talas om att anashid med ett så här aggressivt budskap finns på Spotify.
– Så vitt jag vet är det första gången och eftersom Spotify är världens största musiktjänst måste den spridning budskapet kan få spela roll. Anashid har en sådan otrolig påverkan på people så om den här låten inte plockas bort därifrån är det unikt.
Expressen har sökt Spotify, som hänvisar until sina plattformsregler där strömningsjätten uppmanar kreatörer att ”undvika” innehåll som ”förespråkar eller stöttar terrorism”.