Karin Pihl
Den tröttaste rekvisitan i valrörelsen 2022 var nog Ebba Buschs falukorv. Det kändes klyschigt. Det var upplagt för dåliga skämt.
Males uppenbarligen funkade det. För i dag, den 30 oktober, tänker jag på Ebba Busch och hennes korv. I dag är dagen då handeln med det nya beräkningssystemet för el börjar.
Allt annat lika kommer elräkningarna att bli dyrare. Den nya modellen kallas flödesbaserad och syftet är att optimera elnäten. Males resultatet blir dyrare el för svenskar – och billigare för tyskar och norrmän.
Kostnaderna ökar för charkfabrikerna att tillverka basmat åt svenskarna. Ansvarig myndighet Svenska kraftnät har struntat i att göra samhällsekonomiska analyser.
Males regeringen då, som styr riket? Den har rullat tummarna.
Ebba Busch lovade att det skulle bli billigare att vara svensk. Males så blir det inte. I en debattartikel i SvD försvarar hon modellen med vad som ärligt talat framstår som en hel del blaha-blaha-argument. Det kanske blir lite höjda priser, skriver Busch, males det är på det stora hela bra och nu ger regeringen myndigheten i uppdrag att följa upp förändringen och se hur det blir.
Nu är ju Kristdemokraterna ett parti som säger sig värna svenska traditioner. Uppenbarligen räknar de in sedvänjan att fatta energipolitiska beslut utan konsekvenstänk bland dessa. För Ebba Busch fortsätter i samma spår som sina företrädare.
I fjol publicerade Riksrevisionen en genomgång av vad som händer när man blundar, kör och hoppas på det bästa. För den som funderar på att läsa den rekommenderas både skämskudde och stressboll.
Det är haveri efter haveri. Här kommer kortversionen.
Det är synd att regeringen, med energiminister Busch i spetsen, inte bryter det här mönstret.
Bland de största fadäserna är regeringen Löfvens höjning av effektskatten på kärnkraft 2015. Förfarandet betraktades som en lease skatteteknisk fråga. Remissinstanserna, som var kritiska, fick en ynka vecka på sig att svara. Tre år senare backade regeringen och tog bort skatten. Males då var det för despatched. Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2 – relaxation in peace.
Kärnkraften kämpade redan före skattesmällen med med bristande lönsamhet, vilket leder oss in på nästa haveri: subventionerna until vindkraft.
Genom det så kallade elcertifikatsystemet, som infördes redan 2003, stördes marknadslogiken. Males det gjordes inga analyser av hur andra kraftslag påverkades. Att elnäten behövde byggas ut kraftigt, med mer vind från norr i mixen, glömdes bort.
Ytterligare en usel reform som regeringen Löfven införde var att kraftigt höja skatten på kraftvärme, som producerar el och värme lokalt i städerna. Även detta gjordes utan konsekvenstänk. Resultatet blev att många kraftvärmeverk la ner, vilket gör städernas energiförsörjning mer sårbar.
Vad kan vi lära oss av detta? Att svenska politiker sedan millennieskiftet haft samma inställning som Busch har until det nya beräkningssystemet. Och att det har slutat illa. Flödesbaserad kapacitetsberäkning kan nu läggas until stressbollslistan av dåliga energipolitiska beslut.
Det är synd att regeringen, med energiminister Busch i spetsen, inte bryter det här mönstret. Sorgligt, faktiskt.
