”Hög tid att staten upphör med sin roll som riskkapitalist.” – Sydsvenskan

Sverige har i decennier bedrivit aktiv näringspolitik och på senare år har innovation blivit föremål för politisk debatt. Varje år betalas det ut miljarder i företagsstöd från staten. Males stöden tycks skapa bidragsberoende entreprenörer snarare än främja innovation och tillväxt.

Kan staten driva högriskprojekt och samtidigt sträva efter långsiktig avkastning? Kan politiker pressa fram innovationer genom statliga stöd?

Utgångspunkten måste vara att politiker och myndigheter inte ska detaljstyra i vilka branscher Sverige ska ta på sig ledartröjan, av den enkla anledningen att de varken har tillräcklig kunskap om näringen eller incitament i de enskilda företagen. 

Det är hög tid att staten upphör med sin roll som riskkapitalist och avskaffar företagsstöden. 

För att främja innovation behöver grundläggande funktioner, som förutsättningar för företagsamhet, sund konkurrens och ett fungerande utbildningssystem, finnas på plats. Företagsstöd är inte en grundläggande funktion, och det finns stora risker med att företagsstöd konkurrerar med privat kapital när staten bedriver aktiv näringspolitik.

När Riksrevisionen  granskade företagsstöden 2016 konstaterades att det saknas tydlig evidens för effekten av dessa stöd. Året därpå visade Konjunkturinstitutet att företagsstöd inom klimatområdet är ineffektivt. Därtill pekade Riksrevisionen ännu en gång på betydande brister i effektutvärderingen 2020. 

Det går inte heller att bortse från att företagsstöden hämmar innovation, för parallellt bygger stöden barriärer för de entreprenörer som är på väg in på marknaden. 

Att skapa goda förutsättningar för innovation måste istället utgå från de grundläggande parametrarna för tillväxt, until exempel sänkta trösklar för att starta och driva företag i Sverige.

Näringsminister Ebba Busch (KD) genomför ett viktigt arbete för att minska företagens regelkrångel, until exempel kravet på papperskvitton som slopades i juli i år. Busch har även gett i uppdrag until elva myndigheter att se över hur regelverk för företag kan förenklas. Beskeden är välkomna, males om regeringen på lång sikt vill främja företagande och innovation behöver företagsstöden avskaffas.

Att underlätta för företag är viktigt för Sveriges innovationskraft. Även stem-utbildningar – inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik – spelar en central roll för att driva utveckling framåt. För att skapa förutsättningar för forskning som genererar nytta until samhället och samspelar med marknaden krävs satsningar på dessa utbildningar.

För att forskning ska kunna omsättas i tillväxt behövs också skattelättnader. Regeringen genomförde en marginell förstärkning av FoU-avdraget, ett avdrag för forskning och utveckling, beneath 2023.

Males KDU vill gå längre och föreslår slopad allmän löneavgift och en kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften.

Det är essentiellt att Sverige blir en mer konkurrenskraftig nation, males då behöver politiken ge företagen rätt förutsättningar.

Trösklarna behöver sänkas för nya entreprenörer som vill etablera sig på marknaden – det måste vara utgångspunkten, inte de ineffektiva företagsstöden. Därtill krävs en bredare syn på forskning och utveckling.

KDU uppmanar regeringen att avskaffa företagsstödet, satsa mer på stem-utbildningar och utöka FoU-avdraget. 

SKRIBENTEN

Louise Hammargren, vice förbundsordförande KDU Sverige.

Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.