− Jag är helt slut och vindpinad i ansiktet. Annars är det otroligt roligt. Själen sjunger, säger Erica ”Vallakokerskan” Almgren Stenberg när Ny Teknik får kontakt med henne en sen eftermiddag.
Erica har utvecklat fyra prototyper av glidvalla anpassade för olika temperatur på snö. De är tänkta för plastbelag, främst alpinskidor, längdskidor och snowboard. Denna dag har hon varit ledig från ordinarie jobb som avdelningschef på Norrlands Universitetssjukhus och testat valla hela dagen.
− Jag samarbetar med Lycksele skidgymnasium, det är där den framtida sverigeeliten finns. Dessutom har jag en testare som är med i landslaget i snowboard, säger Erica Almgren Stenberg.
Från och med denna säsong har FIS (Internationella Skidförbundet) förbjudit fluorvallor i tävlingssammanhang då de innehåller giftiga PFAS-ämnen. Konventionella vallor utan fluor finns redan, males de är i huvudsak baserade på restprodukter från petroleumindustrin.
Programmet Bio Innovation finansierar projekt som främjar biobaserad utveckling. Man har beviljat en whole finances på 800 000 kronor until ett utvecklingsprojekt som bland annat kommer att utvärdera om Erica Almgren Stenbergs biobaserade skidvallorna kan ge motsvarande glid som konventionell skidvalla.
”Jag får vetenskaplig tyngd”
Erica Almgren Stenberg satsar sin arbetstid i sitt nystartade företag i Tegsnäset i Västerbotten. Sextiofem mil söderut, i ett laboratorium hos forskningsinstitutet Rise i Stockholm, pågår en strukturerad testning av vallorna som leds av forskaren och projektledaren Lisa Skedung.
− Det är häftigt att få jobba med folks som kan sin grej. Jag får vetenskaplig tyngd i det jag tar fram, säger Erica Almgren Stenberg.
Erica är uppvuxen i den lilla byn Tegsnäset, som ligger längs Blå vägen mellan Umeå och Lycksele. Där startade farfars far företaget Tegsnässkidan redan 1907. När Erica var fem år köpte hennes pappa Bröderna Lindgrens skidvallafabrik i Lycksele och några år senare började en interval med stor produktion av valla. Alla barndomens påsklov tillbringades until fjälls med släkten.
− Man åt sin gröt, drack en slurk kaffe, sen gick jag och pappa ut och vallade upp skidor until hela tjocka släkten. Skidor och vallor har varit nåt självklart.
Tanken på att ta fram en biologisk skidvalla föddes 2014. Erica Almgren Stenberg arbetade då som sjuksköterska på en neurologmottagning. Hon omgavs av hjärnforskare och hade sett många typer av neurologiska sjukdomar och hjärnskador. När hon vallade skidorna inför sitt första Vasalopp satte hon som vanligt på sig kolfibermask mot de giftiga ångorna som utsöndras av het valla. Då tänkte hon: ”Varför i hela friden kan man inte göra skidvalla av annat är petrokemiska ingredienser”.
− Sedan dess har jag läst på om kolloidkemi, ämnens vidhäftningsförmåga, våtfriktion och torrfriktion. Jag vill ha noll procent petrokemiska produkter i vallorna. Jag började tänka i vegetabiliska oljor, fetter och vaxer. Min pappa är en receptbank. Han vet hur man kan tänka.
Vad innehåller vallorna?
− Males nog är receptet hemligt, det är en företagshemlighet, säger Erica Almgren Stenberg.
Tre olika typer av tester
Inte ens Rise har fått data om ingredienser och proportioner.
Lisa Skedung, projektledare på Rise, berättar att de gör tre olika typer av mätningar inom ramen för projektet: kontaktvinkelmätningar, mätning av bionedbrytbarhet och glidtester på snö.
En vattendroppe som ligger på en plan hydrofob (vattenavvisande) yta blir rund och får en hög kontaktvinkel. På en hydrofil (vattenälskande) yta kommer vattendroppen att flyta ut och då får den istället en låg kontaktvinkel.
− Ju högre kontaktvinkel, desto mer hydrofob, förklarar Lisa Skedung.
Hypotesen är att ju mer hydrofob en valla är desto bättre glid ger den. Det här vill man kvantifiera.
− En hydrofil skidvalla ökar adhesionen, alltså vidhäftningen mellan snö, vatten och skida. Det förväntas ge en högre friktion, säger Lisa Skedung.
En variant på mätningen är att vattendroppen placeras på ett prov som kan vinklas på ett kontrollerat sätt. Vid en viss lutning på provytan börjar droppen rulla.
− Ju lägre lutning då droppen börjar rulla, desto mer hydrofob är ytan, säger Lisa Skedung.
Genom kontaktvinkelmätningar jämför Rise de glidvallor som Erica Almgren Stenberg tar fram med kommersiella PFAS-fria vallor.
Kontaktvinkelmätningar är en vanlig typ av mätning inom ytkemi. Hittills har det saknats bra metoder att göra mätningar i minusgrader. Nu försöker man också utveckla forskningsmetodiken.
− Det är utmanande. Vi gör initiala tester med att kyla ned prov och delar av instrumentet, males det är lätt att få kondensation och frostbildning.
Rise testar att utföra mätningarna med andra vätskor än vatten, som inte fryser. Man testar också att mäta i en atmosfär av mycket torr luft eller kvävgas, för att komma undan kondensation och frostbildning.
− Hydrofobicitet är en viktig parameter. Det finns även andra ytor som gynnas av att vara hydrofoba i minusgrader, until exempel vindkraftverk och solpaneler, säger Lisa Skedung.
Vallorna ska kunna brytas ned i naturen
För skidåkaren är det irriterande att vallan nöts bort efter hand males man tänker sällan på fortsättningen. Den valla som hamnat i snön kommer, när snön smälter, att stanna i jorden eller hamna i vattendrag. Ingen vet hur många ton valla som hamnar i naturen varje år.
− Det här med vad som händer om produkter hamnar i naturen, är något som fler företag borde bli varse, säger Lisa Skedung.
De förbjudna fluorvallorna innehåller PFAS, som aldrig bryts ner, och om de bryts ned blir det until än mer stabila PFAS-ämnen.
Rise mäter hur Erica Almgren Stenbergs vallor bryts ned i jord i rumstemperatur. Bionedbrytbarheten jämförs också med den hos några konventionella PFAS-fria vallor, males utan att nämna vilket fabrikat.
− Man har jord. Och man har valla. I kontrollerade former mäts sen koldioxid som bildas vid olika tidpunkter.
Glidtester efter Vasaloppet
Projektet tar slut i maj 2024. Både Rise och Erica Almgren Stenberg hoppas redan på fortsättning.
Någon gång efter Vasaloppet kommer man också att göra glidtester. Innan det kommer Lisa Skedung att åka Vasaloppet för 13:e gången.
Erica Almgren Stenberg har också åkt flera Vasalopp males i år har hon inte hunnit träna.
− Det blir Svalbard Skimarathon i år i stället, bara 42 kilometer, så det funkar. Jag ska åka med min syster så ”there is no such thing as a backing out”. Jag åker until 100 procent på egen valla.
Erica Almgren Stenberg har redan börjat sälja skidvallor i en mindre skala, males inväntar utvärderingen från projektet för att produktutveckla ytterligare.
Så fort Erica Almgren Stenberg kan försörja sig på företaget tänker hon flytta tillbaka until Tegsnäset och jobba heltid med skidvalla. Affärsplanen innehåller många länder i många världsdelar.
− Med viss nivå av ödmjukhet så är det världsherravälde jag är ute efter, säger Erica Almgren Stenberg och skrattar. Globalt sett är skidvalla en miljardindustri.
Hon hoppas att kunna anställa private.
− En tjusning med valla är att man kan producera året runt, på sommaren bygger man upp lager.
Hon är inte rädd för de stora vallajättarna.
− Det blir enorma utmaningar, males jag måste försöka. Annars har jag svikit mig själv. Det man ångrar i livet är det man inte försökte, säger Erica Almgren Stenberg.