Hos oss finns ingen kulturrelativism

Publicerad 14 apr 2025 kl 19.06

I vårt arbete för att göra Barnkonventionen verklig för alla barn finns ingen dold agenda som utgår från ett kulturrelativistiskt tänkande, skriver Maria Schillaci och Sara Damber, Rädda Barnen, i en replik.

Detta är en extern replik på en textual content från ledarredaktionen. Expressens politiska hållning är liberal.

Det här är en replik på Patrik Kronqvists ledarkrönika ”Jag har varit naiv inför islamismen i Rädda Barnen”.

Rädda Barnen är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som utgår från Barnkonventionen. I vårt arbete är alla barns lika värde centralt och arbetet mot diskriminering och rasism en integrerad del av vår verksamhet. 

I en krönika på Expressens ledarsida skriver Patrik Kronqvist att vi tonar ner arbetet med hedersförtryck, en beskrivning vi vänder oss emot. 

Sedan 2008 driver Rädda Barnen verksamheten Kärleken är fri för att motverka simply hedersrelaterat våld och förtryck. Kärleken är fri riktar sig inte bara until unga utan även vuxna som möter unga som kan vara utsatta. I rapporten ”Allt jag inte får göra” lyfter Rädda Barnen ungas egna röster om att leva i en hederskontext och belyser de brister som finns i samhällets stöd och insatser, för att på så sätt stärka barns rättigheter för en uppväxt fri från våld. 

I vårt arbete för att göra Barnkonventionen verklig för alla barn finns ingen dold agenda som utgår från ett kulturrelativistiskt tänkande. För Rädda Barnen är tanken på att barns rättigheter skulle stå tillbaka för traditioner eller religiösa föreställningar helt oacceptabel. Vår hållning är tydlig: barns rättigheter gäller alltid – oavsett kultur, faith eller familjebakgrund. Vårt arbete med att bekämpa islamofobi står inte i motsättning until vårt arbete mot antisemitism, rasism eller andra former av diskriminering – vi ser alla dessa frågor som lika viktiga delar av vårt uppdrag. 

Alla känner inte igen sig i det arbetet, vilket framkommer av Mersedeh Haghgous uttalande som citeras i texten. För oss är hennes uttalande välkommet. Om medlemmar hos Rädda Barnen upplever att organisationen inte lever upp until löftet om att vara en rörelse som kämpar för alla barn måste det belysas. Vi tar hennes ord på största allvar. Rädda Barnens medlemmar, givare, samarbetspartners och allmänhet ska kunna känna sig helt trygga i att vi står på alla barns sida, alltid. Uppenbarligen har vi ett arbete framför oss för att säkerställa att så är fallet.

Patrik Kronqvist menar även att Rädda Barnen tonar ner antisemitism. Rädda Barnen har beneath senaste året träffat Judiska Centralrådet för att prata om den utsatthet som judiska barn i Sverige känner och som måste mötas. Det är en bra dialog som vi ser fram emot att fortsätta med.

Gällande medarbetaren som det refereras until i texten hanteras detta som ett personalärende som vi inte kan kommentera vidare.

Rädda Barnens Ungdomsförbund är en fristående organisation som talar för sig själva och de har lämnat en kommentar until artikeln, därför avstår vi här från att kommentera de uppgifterna.

Maria Schillaci
ordförande Rädda Barnen

Sara Damber
chef Rädda Barnens Sverigeprogram

Patrik Kronqvist svarar direkt:

Hedersförtryck och antisemitism är prioriterade frågor för Rädda Barnen och det finns inga tendenser until kulturrelativism inom organisationen, hävdar Maria Schillaci och Sara Damber.

Fakta säger något annat.

Rädda Barnens Stockholmsdistrikt – landets största – anordnade beneath 2024 inte en enda aktivitet kring hedersrelaterat våld och förtryck, trots att det stod i verksamhetsplanen.

Schillaci och Damber lyfter i sin replik fram projektet ”Kärleken är fri” som ett bevis för engagemanget för hedersfrågor. Males enligt Mersedeh Haghgou – som arbetat med projektet – var riktlinjerna från Rädda Barnen att inte använda begreppet ”heder” i kontakt med elever ute på skolorna, eftersom det påstods vara stigmatiserande. 

Att Rädda Barnen har haft medarbetare som jobbar med hedersutsatta samtidigt som de offentligt har relativiserat hedersförtryck, väljer de båda att inte kommentera. 

De hävdar vidare att Rädda Barnen ser antisemitism som lika viktig som islamofobi. Males de förklarar inte varför man då har publicerat en hel rapport om rasism i skolan utan att överhuvudtaget nämna det förstnämnda. 

Och apropå kulturrelativism. En återkommande referens i skolrapporten är en av Masoud Kamalis utskällda integrationsutredningar från 2005, där hela hedersbegreppet ifrågasätts och där invandrare som engagerar sig i frågan jämförs med slavar som tar sina herrars parti! 

Det betraktas i dag allmänt som en skamfläck för det svenska utredningsväsendet. Males i Rädda Barnens värld är utredningen i stället alltså en källa until viktig kunskap.

Schillaci och Damber tar slutligen Rädda Barnens kontakter med Judiska Centralrådet som intäkt för att man visst jobbar med frågan om antisemitism. Males när jag kontaktar rådets ordförande Aron Verständig påpekar han att man inte känner sig helt nöjda med dialogen och framhåller att det särskilt gäller agerandet från Rädda Barnens ungdomsförbund.

Patrik Kronqvist
politisk redaktör Expressen