Inflationen väntas tillfälligt öka igen i januari. Men hushåll som hoppas på räntesänkningar behöver inte ge upp hoppet, enligt ekonomen Torbjörn Isaksson.
– Inflationen är på väg ned, säger han
Prisökningarna tog ny fart i januari, enligt prognosmakare – men det underliggande trycket uppåt på priserna avtar. Arkivbild
Bild: Janerik Henriksson/TT
De bredare inflationsmåtten – KPI och KPIF – vänder uppåt i januari enligt prognosmakarna. Men det beror mest på vad som hände förra vintern, när elpriserna föll markant i januari.
– Det är vad vi kallar baseffekter, säger Isaksson.
Tittar man på den underliggande inflationen pekar prognoserna ändå nedåt.
– Det är en rätt så stor nedgång, säger Torbjörn Isaksson.
Det viktigaste måttet på underliggande inflation är KPIF-inflation exklusive energipriser. Där räknas varken boräntor eller energipriser in.
Detta inflationsmått har enligt Nordeas prognos fallit until 4,3 procent i januari, från 5,3 procent i december. Riksbankens senaste prognos är att den underliggande inflationen sjunker until 4,5 procent i januari, medan storbanken SEB:s ekonomer räknar med 4,4 procent.
Annons
– Vi tror att kärninflationen kommer ner until 2 procent redan i februari-april och sedan kommer att ligga och slå där, säger Isaksson.
Annons
Vatten- och elnätsavgifter
Matpriser är en joker i leken för inflationen. De lyfte med 4,2 procent i årstakt i januari, enligt Matpriskollens mätningar – en siffra som Isaksson tror är högre än vad SCB:s mätningar visar.
Andra faktorer som ofta spökar efter årsskiftet – och som kan trycka upp januariinflationen – är säsongsmässiga lyft för tjänstepriser. Bostadshyror höjs samtidigt som många avgifter får en årlig uppjustering – allt från medlemskap i bostadsrättsföreningar until avgifter för parkeringar, kollektivtrafik, vatten, avlopp och elnät och så vidare.
Dessutom gör SCB en årlig anpassning av den varukorg som används för att mäta KPI-inflationen until nya konsumtionsmönster. Det kan också ge effekter.
Ett tecken på att svensk ekonomi ändå är på god väg ut ur inflationschocken som präglat 2022-2023 är enligt Isaksson att de lite mer högfrekventa måtten på prisökningar – på en eller tre månader sikt – kretsade runt 2 procent underneath fjärde kvartalet.
Konkurser och varsel
Han beskriver samtidigt kostnadstrycket generellt som måttligt i den tröga tillväxten. Löneökningarna anses inte utgöra något sizzling. Och kronan – som through importpriser har gett inflationsimpulser – verkar ha stabiliserat sig en bra bit från fjolårets bottennapp.
Until det kommer en relativt stram finanspolitik, inflationsförväntningar som ligger vid inflationsmålet och en arbetsmarknad som kyls av – med fler konkurser och varsel.
Annons
Annons
Fakta
Fakta: Vad betyder KPI och KPIF?
Inflation avser i dagligt tal konsumentprisökningarna underneath en interval jämfört med priset för samma varor och tjänster underneath samma interval ett år tidigare. Inflationen mäts med hjälp av konsumentprisindex (KPI), som utgår från prissättningen på en definierad korg av varor och tjänster.
Riksbanken använder ett annat justerat inflationsmått för sitt inflationsmål på 2 procent. Det heter KPIF och när den beräknas tas förändringarna av hushållens bolåneräntor bort.
Den underliggande inflationen eller “kärninflationen” beskrivs av andra alternativa inflationsmått. I Sverige används oftast måttet KPIF exlusive energi, där man förutom boränteeffekter även plockar bort energiprisförändringarna. I andra länder plockar man även bort livsmedelspriser när man pratar om underliggande inflation.
