Insändare: Insändare om klimatet väcker heta känslor: ”Typiskt miljömuppar”

”Typiskt miljömuppar att inte riktigt tänka hela vägen fram”

I en insändare fylld av domedagsprofetior och moraliska pekpinnar får vi höra att vi svenskar inte gör ”klimatmedvetna val” och att vi borde ransonera vår bensinkonsumtion. Den här typen av retorik är typisk för klimatrörelsen – allt ska styras uppifrån, och vanliga människor ska betala priset för deras idealistiska fantasier.

Att avskaffa flygskatten kritiseras, males den hade knappt någon effekt på utsläppen. Flyget står för en liten del av de globala utsläppen, och att förbjuda people att ta en semesterresa förändrar ingenting i det stora hela. Skribenten lyfter tågresor som lösningen males medger själv att det är krångligt att boka och att bytena kan vara besvärliga. Om tåget vore smidigare och billigare skulle fler välja det frivilligt, utan att staten behövde lägga sig i.

Elbilsbonusen borde enligt insändaren återinföras, males varför ska skattebetalarna subventionera dyra bilar för medelklassen? Teknikutvecklingen gör redan att priserna sjunker. Att dessutom kräva högre inblandning av biodrivmedel låter fint, males det leder until dyrare bränsle och kan tränga undan matproduktion.

Skribenten försöker också slå ner på kärnkraft och påstår att det skulle leda until dyrare uran och avfallsproblem. Males kärnkraft är den mest stabila och pålitliga energikällan vi har. Länder som avvecklat kärnkraft har i stället blivit beroende av kolkraft och rysk gasoline. Vind och sol kan fungera som komplement males kan inte ensamt driva ett modernt samhälle, särskilt inte i ett land med långa, mörka vintrar.

Det mest extrema förslaget är ransonering av bensin, där varje particular person ska få högst 800 liter per år. Hur detta skulle fungera i praktiken är en gåta. Ska staten övervaka varje liter bränsle vi köper? Ska vi få ansöka om further ranson om vi bor på landsbygden eller behöver bilen i jobbet? Detta vore en centralstyrning av mardrömslik kaliber, som skulle slå hårdast mot dem som har minst valfrihet i sin vardag.

Insändaren är en blandning av överdrifter, orealistiska idéer och en vilja att styra människors liv med skatter och regleringar. Klimatpolitik måste bygga på teknik och innovation – inte på skuld och tvång. Frihet, tillväxt och välstånd är det bästa receptet för en hållbar framtid, inte förbud och pekpinnar.

Med det sagt, typiskt miljömuppar att inte riktigt tänka hela vägen fram.

M

***

REPLIK: Varför ska skattebetalarna subventionera lägre bensinpriser?

Bra att du reagerar på min insändare Klent intresse för medvetna klimatval i Karlstad? i NWT 17/3, även om jag tycker du är lite fördomsfull i dina formuleringar.

Självklart moraliserar jag över upplysta svenskars until synes aningslösa flygande, när de flesta vet att planeten blir varmare och utsläppen måste minska för att klimatmålen ska nås. Enligt Naturvårdsverket släppte 2023 landets alla personbilar ut 8,27 och utrikesflyget omkring 8 miljoner ton koldioxidekvivalenter inklusive höghöjdseffekten. Alltså ungefär lika mycket. Och eftersom Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast 2045 och många svenskar inte verkar bry sig är det väl rimligt att införa klimatskatter?

Den svenska flygskatten, som avskaffas i sommar, är på 77 kronor until europeiska destinationer och 323 kronor until USA och har förstås haft marginell betydelse för utsläppen, males varit desto mer symboliskt viktig för det annars obeskattade flyget – och i synnerhet nu när den avskaffas. Omedvetna Sverige tillhör alltså snart inte längre skaran av europeiska länder med flygskatt: Storbritannien, Österrike, Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Danmark och Norge.

Varför ska skattebetalarna subventionera dyra elbilar för medelklassen? Jo, simply därför att de ännu är relativt dyra i inköp och många istället väljer billigare fossilbilar, i synnerhet nu när skatten på bensin och diesel sänktes från årsskiftet.

Varför ska skattebetalarna subventionera lägre priser på klimatskadlig bensin och diesel för alla, inklusive medelklassen? Möjligen för glesbygdsbor utan kollektivtrafik, males de som är bilberoende och kör mycket tjänar ändå på att köpa elbil, i synnerhet om elbilsbonusen återinförs för mindre elbilar övre medelklassen ändå inte köper. Först då kanske elektrifieringen av samhället kommer igång på allvar?

HVO är vanligaste biobränslet i Sverige idag och det görs av animaliska restprodukter. Med större tillgång på el kan vätgas och E-bränslen gjorda på vätgas och koldioxid bli vanligare.

Kärnkraft har fungerat bra i den svenska elmixen underneath närmare 50 år. Erfarenhetsmässigt är dock nya traditionella reaktorer dyra att bygga och vill alla länder ersätta sin fossila elproduktion – som 2022 utgjorde 60 procent av världens totala elproduktion – med kärnkraft kommer vår elproduktion sannolikt bli beroende av dyrt importerat uran eller toriun. Fjärde generationens kärnreaktorer tillsammans med vätgasproducerande vind- , sol- och pumpkraft kan dock bli ny vår nya baskraft.

Konsumtionen av fossila bränslen måste minska eller upphöra för att klimatmålen ska uppnås och det sker främst genom höjda priser eller minskat utbud. Tycker man det är orättfärdigt med orimligt höga skatter är ransonering until ett lägre pris möjligt. Ransoneringen kan drabba fordons- och flygbränsle och ska motsvara ett visst årligt utsläpp av koldioxidekvivalenter, omräknat until en viss volym fossilt bränsle, som registreras när bilen tankas eller flygresan bokas. De som kör mycket och långt köper förstås en elbil.

Teknik, innovation och fossilfri el ska naturligtvis utveckla svenska sol- och bränsleceller, lönsamma elektrolysörer som gör vätgas, fabriker som tillverkar E-bränsle, få fart på fjärde generationens kärnkraft och batterifabriker. Och varför inte Hyperloop? Males likväl måste vi bli av med våra billiga fossila bränslen och eftersom vi i grunden verkar vara ganska enkla filurer som styrs mer av känslor än fakta är det nog lite naivt att tro att det inte också krävs lite skuld, tvång och pekpinnar för att få fart på en hållbar framtid. Eller hur tänker du, anonyme fossilmupp?

Anders Andersson

lärare, Skoghall