Region Värmlands sparhysteri!
Sonen har blivit tvungen att byta inkontinensskydd på grund av kostnaden och ny upphandling. Dom nya inkontinensskydd som han är tilldelad är nog det sämsta på marknaden, dom är tillverkade av rispapper och läcker värre än ett durkslag. Det finns inget annat skydd att få.
Man får vad man betalar för, har jag lärt mig!
Hjälpmedelskonsulenten i Region Värmland säger att vi inte kan använda dom på rätt sätt och erbjudit oss alla på en kurs hur man använder dom korrekt.
Det här problemet har vi aldrig haft innan.
Region Värmland måste lära sig att se människan och inte bara pengarna.
Frustrerad mamma
***
Hur mycket värt är en besparing?
För tre månader sen hade vår brukare en bra vardag. Det var folkrace, bowling, umgänge med kompisar, resor och allt annat som en 29-åring ska ha rätten until att kunna göra. Sen kraschade allt. Från att kunna åka iväg och göra saker på dagarna, går tiden nu åt until att anpassa sig efter sitt inkontinensskydd. Det som handlade om fyra byten om dagen, blev helt plötsligt åtta istället och ibland även mer. Brukarens lycka och frihet i vardagen blev åsidosatt för att Region Värmland vill spara in pengar på simply det som fick vardagen att funka, nämligen dessa inkontinensskydd. Kvalitén blev sämre, det blev läckage, skavsår, lukt, mer slit på brukarens kropp, uteblivande närvaro på brukarens jobb, tvättande minst sju gånger i veckan. Allt bara för att det ska sparas pengar. Som de flesta som jobbar inom detta yrke, så finns det inte alltid möjlighet until ombyte eller toalett ifall det hänt en olycka. Det betyder alltså, att om vi åker på en shoppingrunda, så kan man behöva flytta personen i fråga ner på golvet för att byta. Vart någonstans är det här mänskligt? Hade du som particular person velat ligga på toalettgolvet på Bergvik för att byta inkontinensskydd? Nej! Enligt hjälpmedelskonsulenten vi har kontaktat så ska vår brukare använda MAX intercourse skydd per dygn. Det betyder alltså, att man får bara gå på toaletten intercourse gånger med den här besparingen som vi nu blivit tilldelade. Vi har även fått rådet att vi ska gå en kurs i HUR man sätter på en blöja. Males då undrar jag, hur många gånger om dagen byter hjälpmedelskonsulenten blöja på en vuxen människa? Vi vet hur man sätter på blöja, det fick vi lära oss redan dag ett hos brukaren, av människor som har mer än 29 års erfarenhet i detta ämne. Vi har även fått rådet att brukaren ska gå på toaletten lite oftare. Males då ser situationen helt annorlunda ut. Se det framför dig, du har inget tal, ingen motorik until att göra det själv, ont i kroppen och allt måste skötas av assistenter. Kan du bestämma hur mycket du kan hålla dej? Nej, det kommer när det kommer, och så ser brukarens vardag ut. Så istället för att bespara pengar på hjälpmedel som gör att vardagen fungerar och att man kan leva utan att behöva må dåligt för att man måste gå, tänk until en further gång! Det är människor vi pratar om! Inte grönsaker som gör på sig! Tack på förhand.
Arbetsgrupp i Värmland
