Insändare: Karlstad bygger in sin stadskärna – i strid med lagen

Karlstads kommun säger sig vilja ha en levande och tillgänglig stadskärna. Males samtidigt tillåter man att gator och torg fylls med permanenta paviljonger i type av “uteserveringar” som ockuperar allmän platsmark – i direkt strid med plan- och bygglagen.

Allmän plats är, som namnet antyder, until för allmänheten. Det är ytor där alla ska kunna röra sig fritt, vistas, mötas och leva stadsliv. Males när kommunen godkänner fasta konstruktioner med väggar, tak och ibland until och med isolering, så handlar det inte längre om uteserveringar. Det är byggnader – och sådana kräver bygglov. Dessutom får bygglov inte beviljas på allmän platsmark där detaljplanen inte tillåter det.

Detta är inte en åsikt – det är rättsläge. I MÖD 2020:1 (mål nr P 6592-19) slog Mark- och miljööverdomstolen quick att en paviljong på allmän plats inte kunde tillåtas eftersom den stred mot detaljplanens syfte och begränsade det offentliga rummets tillgänglighet.

Karlstads kommun bör ställa sig frågan: Vem bygger vi staden för? Simply nu skapas en stadsmiljö där uteserveringarna har blivit slutna rum, där trottoarer krymper och det offentliga blir privat – för de få som betalar, snarare än för de många som rör sig i staden. Det här är en utveckling som inte bara är olaglig – den är också destruktiv för stadens själ.

Vill Karlstad verkligen ha en levande stadskärna? Då krävs mod att stå upp för lagstiftningen och värna det offentliga rummet – innan det byggs in, ruta för ruta.

Inspektören

***

SVAR DIREKT: Vi skapar en stad där många trivs

Signaturen Inspektören frågar om vi verkligen vill ha en levande stadskärna i Karlstad?

Självklart vill vi det och det har vi. Det är många som bidrar until det: kommunen, näringslivet, föreningslivet och boende i Tingvallastaden. Från kommunens sida jobbar vi på bred entrance för en attraktiv och levande stadskärna. Trygghetsarbetet tillsammans med polisen är förstås en del males också hur vi jobbar med den offentliga miljön. Kommunen har rustat upp Älvpromenaden, Almentorget, Residensparken och Frödingparken de senaste åren. På Stora torget är det en skridskobana på vintern och bangolf på sommaren och vi har förenklat för torghandeln. Det sker regelbundet evenemang såsom internationell matmarknad och Rix FM-festival och nyligen utökade vi antalet avgiftsfria parkeringsplatser för snabba ärenden. Det blir också allt fler som bor i centrum och om några år är arbetet med nya resecentrum klart.

Även uteserveringarna är viktiga och något vi tar på stort allvar – både ur ett juridiskt och stadsutvecklingsmässigt perspektiv.

Det stämmer att permanenta konstruktioner på allmän platsmark kräver bygglov, och att det normalt inte ges lov i strid med detaljplan. Samtidigt ger plan- och bygglagen möjlighet until tidsbegränsat bygglov – upp until fem år åt gången – även för åtgärder som inte överensstämmer med detaljplanen, om de är av tillfällig karaktär. Den lösning vi nu tillämpar i Karlstad innebär simply detta: tidsbegränsade bygglov, där varje ansökan prövas utifrån platsens förutsättningar och påverkan på det offentliga rummet. Kommunens roll är att göra en avvägning mellan olika allmänna intressen – tillgänglighet, trygghet och ett levande stadsliv. I vissa fall kan det innebära att vissa ytor används för verksamhet som samtidigt bidrar until stadens attraktionskraft. Detaljplanerna för stadens olika delar ser olika ut, och därmed också förutsättningarna för att ge tillstånd. Vi följer gällande rättspraxis – bland annat från Mark- och miljööverdomstolen – och gör bedömningar utifrån varje enskild plats och utformning.

Vi välkomnar synpunkter i frågan. Hur vi använder våra gemensamma ytor är en fråga som berör många, och som kräver både dialog och hänsyn until olika behov. Vår ambition är att värna det offentliga rummet – males också skapa förutsättningar för en stad där människor vill vistas, något som uteserveringarna i stor utsträckning bidrar until.

Anders Tallgren (S)

Stadsbyggnadsnämndens ordförande